Hur påverkar befolkningsförändringen kostnaderna i din egen kommun? Förändringen är ett hot, men också en möjlighet

Förändringarna i befolkningen och åldersstrukturen inverkar direkt på kommunernas kostnader, eftersom kommuninvånarna anlitar kommunal service på olika sätt i olika åldrar.

Vid en granskning per åldersgrupp framgår det att det är personer under 18 år och över 65 år som använder den kommunala servicen mest.

Barn och unga använder många kommunala tjänster, bland annat inom småbarnspedagogiken och grundskolan. Utöver tjänster inom äldreomsorgen använder personer som fyllt 65 mer hälso- och sjukvårdstjänster än övriga åldersgrupper.

Enligt den nyaste befolkningsprognosen kommer Finlands befolkning att öka fram till år 2030, varefter den börjar minska. År 2040 kommer befolkningen troligen återigen att vara på samma nivå som i år. Samtidigt kommer befolkningens åldersstruktur ändå att förändras i hög grad och försörjningskvoten försvagas i kommuner av alla storlekar.

För kommunerna ser befolkningsprognosen ut att medföra minskade kostnader inom tjänster för minderåriga, om en anpassning kan ske i takt med att behovet av tjänster minskar. Däremot ser de totala kostnaderna för äldreomsorgen ut att öka med nästan 60 procent. Det innebär ökade kostnader på upp till 7 miljarder euro fram till år 2040 på riksnivå.

Med tanke på den kommunala ekonomin som helhet är det tydligt att resurserna som frigörs i samband med det minskande behovet av tjänster i den ena sektorn inte kommer att täcka kostnaderna för det ökade behovet i den andra sektorn.

Befolkningsförändringen är ett hot, men också en möjlighet

Enligt prognosen kommer antalet personer under 18 år att minska i de flesta kommuner, medan antalet äldre ökar. Detta medför ett förändringstryck på kommunernas servicenät.

Ur kostnadssynvinkel innebär förändringarna i befolkningsstrukturen ett hot, men också en möjlighet.  Även om de äldres behov av tjänster kommer att innebära ett utgiftstryck, frigörs resurser från tjänster för minderåriga i proportion till de krympande åldersklasserna. Frågan är: hur väl kan resurserna som frigörs från de minskande årsklasserna omriktas?

Frågan kan också granskas utifrån balanseringen av ekonomin. Situationen ser då annorlunda ut i tillväxtkommuner och i kommuner med flyttningsunderskott.

De kommuner som har en kraftig befolkningsökning kommer att uppleva ett tryck att öka utgifterna i alla åldersklasser. Som motvikt till de ökade kostnaderna måste också intäkterna öka. Med tanke på balansen har det också betydelse hur mycket de nya invånarna bidrar till kommunens inkomster.

I kommuner med en minskande befolkning finns det nödvändigtvis inte något stort tryck på att öka de totala kostnaderna. Balansen i ekonomin är ändå i svårigheter om befolkningen åldras och andelen invånare i arbetsför ålder minskar. Detta märks som ökade driftskostnader per invånare. Ur ett balanseringsperspektiv borde också inkomsterna per invånare öka så att ekonomin inte går på minus.

Den förändrade åldersstrukturen kan öka kostnaderna drastiskt: Hur ser det ut i din egen kommun?

Kommunförbundets kalkyl nedan beskriver den inverkan förändringarna i befolkningsstrukturen har på de enskilda kommunernas driftskostnader. Kalkylen baserar sig på Statistikcentralens befolkningsprognos och på kommunernas kostnader för varje åldersgrupp.