Internrevision i kommuner och samkommuner – resultat från enkäten

Kommunförbundet sände i april 2019 till ordförandena i kommunstyrelserna och samkommunstyrelserna en enkät om hur internrevisionen ordnats i kommunerna och samkommunerna – och om den alls ordnats. Det var första gången som Kommunförbundet gjort en sådan enkät. Internrevisionen är inte lagstadgad, men den utgör ett bra hjälpmedel för styrelsen, som ska se till att den interna kontrollen fungerar.

Den interna kontrollen är en lagstadgad del av kommunens ledningssystem. Med intern kontroll avses alla förfaranden som de redovisningsskyldiga organen, tjänsteinnehavarna och övriga cheferna använder för att säkra att kommunens verksamhet är ekonomisk och resultatrik, att den information som besluten bygger på är tillräcklig och tillförlitlig, att lagar, myndighetsanvisningar och beslut av kommunens organ iakttas samt att egendom och resurser tryggas. Syftet med kontrollen är att stödja en effektiv ledning, riskhantering och utvärdering av verksamhetens resultat i organisationen.

Internrevisionen är en del av den interna kontrollen. Den ska vara en oberoende och yrkesmässig (t.ex. CIA, CGAP) betrodd stödfunktion för styrelsen och den högsta ledningen och vara organisatoriskt underställd styrelsen eller dess sektion. I internrevisionen ingår objektiv utvärderings-, kontroll- och konsulteringsverksamhet som stödjer utvecklingen av organisationen och måluppfyllelsen. Internrevisionen är inriktad på hela organisationens interna kontroll, riskhantering samt lednings- och förvaltningsprocesser.

Enkätresultat: kommunerna

Enkäten besvarades av 110 kommuner, vilket gav en svarsprocent på 35,37 %.

Svarsprocent enligt kommunstorlek
över 100 000 inv.	77,78 %
50 001 - 100 000 inv.	66,67 %
20 001 - 50 000 inv.	42,86 %
10 001 - 20 000 inv.	41,46 %
5000 - 10  000 inv.	30,67 %
under 5000 inv.	28,78 %

Internrevisionen i kommuner av olika storlek

I praktiken har alla kommuner med över 100 000 invånare (sammanlagt 9 st.) en internrevision som de ordnat i egen regi. Internrevisionen rapporterar i regel till stadsstyrelsen eller revisionsnämnden/-sektionen och stadsdirektören/borgmästaren.

Av kommunerna med 50 001–100 000 invånare (sammanlagt 12 st.) hade alla kommuner som svarat en internrevision. Nästan 90 % av de här kommunerna hade ordnat internrevisionen i egen regi. Knappt 10 % uppgav att de planerar överföra internrevisionen till en utomstående tjänsteleverantör. Internrevisionen rapporterar i regel till stadsstyrelsen och stadsdirektören.

Av kommunerna med 20 001–50 000 invånare hade nästan 60 % av de kommuner som svarat en internrevision. I den här kommunklassen fanns den största variationen i sätten att ordna internrevisionen. Cirka 26 % av de här kommunerna hade ordnat internrevisionen i egen regi, cirka 20 % hade en utomstående tjänsteleverantör och cirka 13 % hade en kombination av de här alternativen.

Av kommunerna med 10 001–20 000 invånare hade nästan 29 % av de kommuner som svarat en internrevision.

I de mindre kommunerna hade internrevisionen ordnats sporadiskt. Utifrån svaren hade många kommuner en internrevision ”i egen regi”. Med det avsågs dock att arbetstagare eller tjänsteinnehavare i kommunen utför ”internrevision” vid sidan av sitt egentliga arbete.

Enkätresultat: samkommunerna

Det kom in 56 svar från samkommuner, och svarsprocenten blev 43,75 %.

Svarsprocent enligt sektor
Social- och hälsovårdstjänster	40,00 %
Bildningstjänster	38,18 %
Landskapsförbund	12,73 %
Övr.: vattentjänster, kollektivtrafik	9,09 %

Enligt svaren hade cirka 50 % av samkommunerna internrevision. Av dem ordnade 24 % internrevisionen i egen regi och 11 % som köpta tjänster.

Av samkommunerna inom bildningstjänsterna (främst samkommuner för utbildning) hade 33 % en internrevision. Av dem hade 19 % ordnat internrevisionen i egen regi och 10 % som köpta tjänster. Den samkommun som har det största antalet anställda hade ordnat internrevisionen som köpta tjänster.

Av samkommunerna inom social- och hälsovården hade 68 % en internrevision. Av dem hade 22 % ordnat internrevisionen i egen regi, 14 % som köpta tjänster och 22 % med en kombination av de här alternativen. Samkommunerna med över 5 000 anställda hade ordnat internrevisionen i egen regi, och samkommunerna med 2 001–5 000 anställda hade köpta tjänster eller en kombination av egen regi och köpta tjänster.

Fördelarna med internrevision

I enkäten ställdes frågan hurdana fördelar internrevisionen har medfört i kommunerna och samkommunerna. I svaren framhävdes att internrevisionen bidrar till att förankra korrekta förfaringssätt i organisationen. Upphandlingsprocesserna, riskhanteringen och rapporteringen hade blivit bättre. Internrevisionsfunktionen betraktades som en synnerligen nyttig partner i fråga om att utveckla den interna kontrollen och riskhanteringen samt då det gällde att förbättra interna verksamhetsprocesser i allmänhet. Ibland har resultatet av internrevisionen också tagit formen av betydliga besparingar i euro.

Slutsatser

Alla stora städer har ordnat med internrevision. Den ordnas i huvudsak i egen regi och kompletteras vid behov med köpta tjänster. De största städerna har också det största antalet anställda inom internrevision, annars ligger antalet anställda kring 1–4 personer.

Utifrån svaren har cirka hälften av samkommunerna ordnat med internrevision. I synnerhet samkommunerna inom social- och hälsovården har internrevision. Antalet anställda varierar mellan 0,1–4 internrevisorer.

Av svaren från kommuner med mindre än 20 000 invånare framkom att begreppet internrevision var oklart. Man förstod inte alltid att det innebär oberoende och yrkesmässig verksamhet, inte intern kontroll som utförs av egna anställda. Begreppen är snarlika, vilket kan medföra oklarheter. Enligt 39 § i kommunallagen ska kommunstyrelsen sörja för kommunens interna kontroll och ordnandet av riskhanteringen. Internrevisionen är en del av den interna kontrollen och därmed ett ypperligt verktyg och en ypperlig samarbetspartner för styrelsen.

Internrevisionen är i allra högsta grad en del av ledningen och den interna kontrollen, vilket betyder att det bör finnas ett starkt förtroende mellan internrevisionen och ledningen (kommunstyrelsen eller samkommunstyrelsen). Det går inte att åstadkomma genom tvång, utan genom en noga genomtänkt organisering, öppna diskussionskanaler och oberoende.

Läs mer på Kommunförbundets webbplats

• Intern revision