Kommunerna missnöjda med betänkande om inlösningslagen – försvårar markförvärv och höjer priset på boende
Under den avslutade regeringsperioden bereddes ett betänkande gällande inlösningslagstiftningen. Kommunförbundet anser att det är viktigt att ärendet bereds på nytt som en helhet i anslutning till reformen av markanvändnings- och bygglagen.
Kommunsektorn förhåller sig kritisk till betänkandets resultat. Kommunernas sakkunniga anser att de lagändringar som föreslagits skulle ha negativa konsekvenser på samhällets markanvändning, kommuninvånarnas tjänster och levnadskostnaderna. Ändringarna skulle göra det svårare för kommunerna att förvärva mark och att planera och genomföra en hållbar och kostnadseffektiv användning av marken samt upprätthålla det servicenätverk som kommunen har ansvar för. I betänkandet har man inte heller rett ut vilka konsekvenser ändringarna skulle kunna ha på den kommunala ekonomin.
Kommunförbundet har sammanfattat de mest centrala följderna av lagändringsförslagen:
1. Markanskaffning på frivillig väg skulle upphöra, eftersom inlösning alltid skulle vara ett förmånligare alternativ för säljaren.
De ändringar som föreslås i betänkandet, såsom slopande av bestämmelserna om värdenedsättning och en procentuell höjning av inlösningsersättningen utöver marknadspriset, skulle göra det svårare för kommunerna att förvärva råmark, både i planlagda och icke planlagda områden. För markägaren skulle inlösning alltid bli ett förmånligare alternativ än försäljning på frivillig väg, eftersom inlösningsersättningen skulle vara högre än marknadspriset. Istället för frivillig försäljning skulle man alltid vara tvungen att förlita sig på inlösning, vilket skulle försvaga förutsättningarna för markförvärv.
Kommunförbundet anser att förutsättningarna för markförvärv inte får försvagas. Kommunens möjlighet att lösa in mark borde snarare uppmuntra till frivillig försäljning.
2. Som en följd av inlösningar skulle markpriset fortsätta stiga och leda till ökad spekulation i fastigheter och högre boendekostnader
Enligt betänkandet skulle inlösningsersättningen basera sig på en bedömning av markens potentiella värdeökning och marknadsvärdet, och utöver dessa skulle ytterligare en procentuell förhöjning läggas till. De föreslagna ändringarna skulle leda till att markpriset och boendekostnaderna skulle fortsätta att stiga och att förväntningarna på de stigande priserna och spekulationer skulle öka oberoende av allmänna konjunkturer.
Om man alltid får en högre ersättning genom att lösa in marken lönar det sig inte att sälja marken på frivillig väg. Kommunförbundet anser att inlösningslagstiftningens ersättningsgrunder bör förbli oförändrade.
3. En ansvarsfull utveckling av samhällsstrukturen äventyras
De föreslagna ändringarna skulle som en helhet göra det avsevärt svårare för kommunen att sörja för markanvändningsmöjligheter som motsvarar kommuninvånarnas behov och tillhandahålla kommunala tjänster till rimliga kostnader och med en rimlig skattegrad.
Ett ökat antal inlösningsförrättningar och en högre ersättningsnivå skulle sammanlagt öka kommunernas investeringsutgifter avsevärt och försämra den redan kritiska balansen i den kommunala ekonomin. Det här skulle äventyra en ansvarsfull utveckling av samhällsstrukturen. De föreslagna ändringarna skulle också göra det svårare att tillhandahålla privata tjänster till konkurrenskraftiga priser.
Kommunförbundet anser att lagstiftningen inte bör upprätthålla eller möjliggöra servicenätverk som är kostnadsineffektiva och inte heller försvåra tillhandahållandet av tjänster.
Kommunförbundets utlåtande: Granskning av grunderna för inlösningsersättning – betänkande av arbetsgruppen för inlösningslagen VN/882/2018 (på finska)
Justitieministeriets pressmeddelande: Arbetsgrupp föreslår revidering av ersättningsgrunderna i inlösningslagen