Lagen om rättegång i förvaltningsärenden i kraft 1.1.2020

Från och med 1.1.2020 tillämpas lagen om rättegång i förvaltningsärenden på rättegångar vid bland annat förvaltningsdomstolen och högsta förvaltningsdomstolen. Förvaltningsprocesslagen upphävs.

Syftet med den nya allmänna lagen är att precisera regleringen av förvaltningsprocessen, effektivera rättegångsförfarandet vid förvaltningsdomstolarna och utveckla högsta förvaltningsdomstolens ställning så att den i högre grad utgör en prejudikatdomstol.

Nya bestämmelser gällande rättegångsförfarandet

• Ärenden som anhängiggjorts vid olika förvaltningsdomstolar men som hör till samma sakkomplex kan avgöras vid en och samma förvaltningsdomstol.
• Domstolen kan

1. ordna en muntlig beredning,
2. förrätta en syn i utrymmen som används för boende av permanent natur, om det är nödvändigt för utredningen av ärendet och
3. genomföra en inspektion för att konstatera fakta, dock inte i utrymmen som används för boende av permanent natur.

• I lagen har tagits in särskilda bestämmelser om hörande av omyndiga vid en muntlig förhandling.
• Ett vittne har rätt att vägra yppa en omständighet som skulle medföra risk för att vittnet eller en närstående till honom eller henne ställs under åtal eller som skulle bidra till att deras skuld utreds.  
• I lagen finns bestämmelser om förbud mot att utnyttja en utredning som inhämtats på ett lagstridigt sätt.
• Inlämning av nya tilläggsutredningar kan begränsas genom att en tidsfrist fastställs. Om en utredning lämnats in efter tidsfristen, kan förvaltningsdomstolen lämna den obeaktad.
• En precisering görs gällande den beslutsfattande myndighetens skyldighet att

1. ge ett utlåtande,
2. bemöta yrkanden som framställts i besvär och
3. inom utsatt tid lägga fram en sådan tilläggsutredning som domstolen begär.

Besvärstillstånd som huvudregel

Ändring i förvaltningsdomstolens beslut får sökas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen, om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Undantag från bestämmelserna om besvärstillstånd ska föreskrivas särskilt i lag. Hittills har det varit tvärtom: om besvärstillstånd föreskrivs särskilt i lag. Det är således fråga om en betydande förändring.

I annan lagstiftning förekommande allmänna hänvisningar till förvaltningsprocesslagen innebär efter 1.1.2020 en hänvisning till lagen om rättegång i förvaltningsärenden. Bestämmelser enligt vilka besvär över regionala förvaltningsdomstolars beslut får anföras hos högsta förvaltningsdomstolen på det sätt som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen utgör således besvärstillståndsreglering efter att den nya allmänna lagen har trätt i kraft.  

Besvärstillståndsregleringen gäller inte sökande av ändring enligt kommunallagen. Avsikten är att motsvarande besvärstillståndsreglering ska tas in i kommunallagen.

Myndigheters besvärsrätt utvidgas

Den myndighet som fattat det ursprungliga förvaltningsbeslutet har rätt att överklaga ett beslut av en förvaltningsdomstol i första instans hos en högre förvaltningsdomstol, om förvaltningsbeslutet har ändrats eller upphävts i första instans.

Genom att ge den myndighet som fattat beslutet besvärsrätt skapar man samtidigt en möjlighet att få ett prejudikat av högsta förvaltningsdomstolen också i sådana fall där den regionala förvaltningsdomstolens beslut har varit positivt för parten. Ett sådant ärende kan inbegripa tolkningsfrågor som kräver ett vägledande avgörande av högsta förvaltningsdomstolen för att förtydliga och förenhetliga myndigheternas beslutspraxis.

Tidsfrist för anhängiggörande av förvaltningstvistemål

En ansökan som gäller en förvaltningstvist ska lämnas till förvaltningsdomstolen inom fem år från det att ärendet blev stridigt. Tvister som gäller offentligrättsliga rättsförhållanden kan anses inledas när oenighet om intressen, rättigheter eller skyldigheter konstaterats eller yrkanden i samband med detta har framställts för första gången. Den som framställer ansökan ska lämna en utredning om när den oenighet som förvaltningstvisten gäller har uppstått. Förvaltningsdomstolen bedömer utifrån parternas utredning om ansökan har lämnats inom utsatt tid. 

Tidsfristen på fem år för inledande av förvaltningstvister som gäller offentligrättslig betalningsskyldighet beräknas dock från ingången av året efter det under vilket betalning har krävts eller grunden för betalningsskyldigheten har uppkommit. Den som lämnar in en ansökan ska visa upp en utredning om att betalning har krävts eller en annan utredning över när betalningsskyldigheten har uppkommit.

Om tidsfristen för inledande av en förvaltningstvist anges i en särskild bestämmelse ska den bestämmelsen iakttas. En sådan bestämmelse finns exempelvis i 3 § 3 mom. i lagen om kommunala tjänsteinnehavare.

Extraordinärt ändringssökande förtydligas

I fråga om extraordinärt ändringssökande sammanförs grunderna för klagan med grunderna för återbrytande, och klagan frångås som ett självständigt extraordinärt rättsmedel. De extraordinära rättsmedlen för ändringssökande är i fortsättningen endast återställande av försutten tid och återbrytande av ett lagakraftvunnet beslut. 

Övergångsperiod

När ändring söks i ett beslut som fattats före 1.1.2020 tillämpas förvaltningsprocesslagen. Lagen om rättegång i förvaltningsärenden tillämpas när ändring söks i ett beslut som fattats efter 31.12.2019.

På ärenden som är anhängiga vid en domstol 1.1.2020 tillämpas förvaltningsprocesslagen.