Luftvårdsprogrammet betonar frivilliga åtgärder för förbättrande av luftkvaliteten
Det nationella luftvårdsprogrammet 2030 betonar att luftvården borde beaktas i all planering och allt beslutsfattande på alla beslutsnivåer. På kommunnivå fattas beslut om exempelvis markanvändningen, trafiken och energiproduktionen, beslut som har betydande inverkan på utsläppen, luftkvaliteten och exponeringen.
Många klimatåtgärder, såsom ökad energieffektivitet och främjande av cykeltrafik, förbättrar luftkvaliteten även lokalt.
– En förtätad samhällsstruktur borde inte få leda till att den lokala luftkvaliteten försämras. Målet är att kommunen ser luftkvaliteten och hela livsmiljön också som en välfärdsfrämjande faktor och beaktar förbättrandet av den inom olika sektorer och i olika strategier samt följer med hur den utvecklas till exempel med hjälp av kommunens välfärdsberättelse, säger Tarja Hartikainen, sakkunnig i miljö- och hälsoskydd.
Enligt Finlands miljöcentrals beräkningar uppfyller Finland genom redan överenskomna åtgärder de skyldigheter att minska utsläppen som fastställts i utsläppstakdirektivet. Luftföroreningar är skadliga för hälsan, och därför har man i luftvårdsprogrammet lyft fram också frivilliga åtgärder genom vilka man kan minska utsläppen och exponeringen.
Dessa åtgärder gäller särskilt utsläppskällor på andningshöjd i tätorter, till exempel småskalig vedeldning, gatudamm och avgaser samt åtgärder inom andra sektorer som påverkar luftkvaliteten. Samarbetsprojekt som främjar bland annat kolneutralitet och medborgarnas hälsa förbättrar i allmänhet också luftkvaliteten.
Småskalig vedeldning orsakar farliga mikropartiklar
Sanitära olägenheter till följd av luftföroreningar orsakas till största delen (64 %) av mikropartiklar. I Finland är den största utsläppskällan för mikropartiklarnas del småskalig vedeldning. Den beräknas orsaka omkring 200 förtida dödsfall årligen.
De årliga temperaturväxlingarna påverkar i väsentlig grad den småskaliga vedeldningen och utsläppen från den verkar i framtiden hållas på nuvarande nivå eller minska endast obetydligt.
– Utsläppen från den småskaliga eldningen kan minskas genom att man använder eldstäderna på rätt sätt och att man bara bränner torr ved. Därtill är det viktigt att informera medborgarna om utsläppens negativa effekter på hälsan, säger Hartikainen.
Elbilen minskar inte gatudammet
Utsläppen från trafiken uppstår av gatudamm och avgasutsläpp. Fordonsutvecklingen minska avgaserna men påverkar inte föroreningarna från gatudammet. Som åtgärder för att främja luftkvaliteten föreslås i luftvårdsprogrammet bland annat att man understöder åtgärder som minskar prestationerna inom personbilstrafiken i urbana områden, att man genomför ett program för att främja promenad och cykling (inkl. ett stöd på 30 miljoner euro till kommunerna) samt att man utvecklar trafikbeskattningen så att den gynnar en utsläppssnål rörlighet.
I programmet föreslås också att bästa praxis för underhåll och renhållning av gator sprids i kommuner och till entreprenörer, samt att denna praxis används som urvalskriterium vid val av entreprenörer.
Luftkvaliteten är i allmänhet god i Finland. Man kan följa med luftkvaliteten på Meteorologiska institutets webbplats i realtid.
Mer information:
- Statsrådet: Det nationella luftvårdsprogrammet 2030 (på finska)
- Meteorologiska institutet: luftkvaliteten i Finland