Rätten att besluta om befrielse och lättnader i fråga om inrättande av skyddsrum

Rätten att besluta om befrielse och lättnader i fråga om inrättande av skyddsrum innehas från 1.1.2019 av den myndighet som beviljar bygglov

Syftet med de ändrade bestämmelserna om inrättande av skyddsrum i räddningslagen är att göra det smidigare att behandla undantagslov och sänka byggkostnaderna för skyddsrum.

När rätten att besluta om befrielse och lättnader överförs från regionförvaltningsverken och Inrikesministeriet till den myndighet som beviljar bygglov, är syftet att effektivisera den helhetsbetonade användningen av olika former av lättnader och förbättra användningsmöjligheterna för områdesvisa gemensamma skyddsrum. Besluten fattas närmare byggarna, och ur den sökandes synvinkel är det klarare när besluten om undantag och lättnader fattas av den myndighet som beviljar bygglov.

Rätt att besluta om befrielse och lättnader i fråga om skyddsrum

Den 1 januari 2019 trädde en ändring av räddningslagen i kraft och i fortsättningen är det den myndighet som beviljar bygglov som beslutar om befrielse och lättnader när det gäller inrättande av skyddsrum. Före lagändringen var beslutanderätten delad mellan den myndighet som beviljade bygglov, regionförvaltningsverket och Inrikesministeriet.

Den myndighet som beviljar bygglov får med stöd av 75 § 1 mom. i räddningslagen efter att ha hört räddningsmyndigheten i enskilda fall bevilja befrielse från den lagstadgade skyldigheten att inrätta skyddsrum, om inrättandet av skyddsrum medför betydligt högre byggnadskostnader än normalt i förhållande till byggnadskostnaderna för den aktuella byggnaden eller om det stöter på stora tekniska svårigheter att inrätta skyddsrummet. Inga ändringar har gjorts i grunderna för befrielse och därför konstateras det separat i förarbetena till lagen att avsikten med överföringen av beslutanderätten inte är att ändra den beslutspraxis som regionförvaltningsverket tillämpar på kostnader eller att i övrigt utvidga användningen av denna befrielsegrund. För befrielse krävs således fortsättningsvis att kostnaderna för skyddsrummet överstiger 4 procent av de totala byggkostnaderna, dvs. de sammanlagda kostnaderna för uppförande av byggnaden och inrättande av skyddsrummet. Enligt tidigare beslutspraxis har industri- och lagerbyggnader (och i begränsad utsträckning också bostadshus) beviljats befrielse när kostnaderna för att inrätta skyddsrum överstigit 6 procent av de totala byggkostnaderna. I praktiken är det tekniskt omöjligt att inrätta ett skyddsrum exempelvis i anslutning till en husbåt. Till skillnad från tidigare beviljas befrielse alltid permanent. Enligt övergångsbestämmelsen i räddningslagen tillämpas den nya paragrafen 71 § 1 mom., som gäller skyldigheten att inrätta skyddsrum i samband med nybyggen, också på ett sådant byggnadsprojekt för vilket bygglov har sökts redan innan lagen trädde i kraft (1.1.2019) men efter det att den blivit stadfäst (28.12.2018), om tillämpningen av lagen för byggnadens ägare leder till lindrigare krav på inrättande av skyddsrum.

Enligt 75 § 3 mom. får den myndighet som beviljar bygglov efter att ha hört räddningsmyndigheten bevilja befrielse från skyldigheten att inrätta skyddsrum på ett visst område, om det enligt räddningsmyndighetens bedömning finns tillräckligt med skyddsplatser på området sedan tidigare eller om befolkningsskyddet har tryggats på något annat sätt. Enligt förarbetena till lagen definieras ett område såsom tidigare från fall till fall. Det område som avses i paragrafen är i praktiken en del av en kommun. Definitionen ska alltid bygga på räddningsmyndighetens bedömning av att befrielse från skyldigheten att inrätta skyddsrum inte sänker nivån på befolkningsskyddet. En förutsättning i lagen är därför att räddningsmyndigheten ska ha bedömt att det på området sedan tidigare finns tillräckligt med skyddsplatser eller att befolkningsskyddet har tryggats på något annat sätt.

Den myndighet som beviljar bygglov får av grundad anledning bevilja undantag från de tekniska kraven på skyddsrum eller från de krav som ställs i fråga om skyddsrums storlek och läge, precis som före lagändringen. Enligt statsrådets förordning om ändring av 1 och 3 § i statsrådets förordning om skyddsrum, som likaså trädde i kraft 1.1.2019, får ett skyddsrum placeras högst 500 meter från den byggnad för vilken skyddsrummet byggs. Enligt övergångsbestämmelsen i den ändrade förordningen tillämpas bestämmelsen om ett skyddsrums placering i 3 § 1 mom. också på ett sådant byggnadsprojekt för vilket bygglov har sökts redan innan förordningen trädde i kraft (1.1.2019) men efter det att den blivit stadfäst (28.12.2018), om tillämpningen av förordningen för byggnadens ägare leder till lindrigare krav på inrättande av skyddsrum.

En viktig fas i förfarandet med lättnader och befrielse är att räddningsmyndigheten ska höras, vilket lagen uttryckligen kräver. I ett beslut som den myndighet som beviljar bygglov fattat med stöd av räddningslagen får ändring sökas på det sätt som anges i markanvändnings- och bygglagen (RäddnL 104 § 4 mom.).

Gränser och flexibilitet i skyldigheten att inrätta skyddsrum

Också skyldigheten att inrätta skyddsrum har begränsats. Efter lagändringen gäller denna skyldighet inte i markanvändnings- och bygglagen (MBL 132/1999) avsedda tillfälliga byggnader eller sådana byggnader som uppförs på platsen för viss tid eller andra sådana byggnader där kostnaderna för inrättande av skyddsrum vore särskilt höga i förhållande till byggkostnaderna för hela byggnaden. Enligt förarbetena till lagen anses i paragrafen (MBL 117 g §) nämnda byggnader av lätt konstruktion vara exempelvis ouppvärmda idrottsbyggnader, lagerbyggnader, ridhallar och plåthallar.  Befrielsen gäller i praktiken byggnadstyper där byggkostnaderna i allmänhet är lägre än vid annat byggande och där kostnaderna för att inrätta skyddsrum i förhållande till byggkostnaderna för hela byggnaden blir högre än vid annat byggande. I praktiken är det fråga om sådana byggnader som redan med stöd av tidigare lagstiftning i enskilda fall har befriats från skyldigheten att inrätta skyddsrum.

I fortsättningen kan den myndighet som beviljar bygglov tillåta att ett gemensamt skyddsrum byggs också senare än inom fem år från den partiella slutsynen av den första byggnaden, om det finns grundad anledning till undantag och detta inte väsentligt försämrar möjligheterna att få skydd. Enligt förarbetena till lagen kan en grundad anledning vara att byggprojektet inklusive det gemensamma skyddsrummet i enlighet med planerna blir klart senare än inom fem år efter den partiella slutsynen av den första byggnaden. Till bygglovet för den första byggnaden ska då fogas projektbeskrivningarna för de byggnader som uppförs senare och planerna för var det gemensamma skyddsrummet ska inrättas.

Se:

• Finlex: 11 kap. i räddningslagen
• Regeringens proposition 18/2018 rd