Svenskfinland förändras
Tidigare under hösten 2019 publicerade Statistikcentralen befolkningsprognoser för de finländska kommunerna fram till 2040.
Det finns 33 tvåspråkiga kommuner och 16 svenskspråkiga kommuner i Finland år 2019. De svenskspråkiga kommunerna ligger alla på Åland. Svensk- och tvåspråkiga kommuner är inte en homogen grupp, olikheterna kan förklaras med skillnaderna mellan regionerna. Den allmänna trenden med en minskande befolkning gäller dock för de flesta av dem.
Av de 49 kommunerna i Svenskfinland växer befolkningen i 21 kommuner. På motsvarande sätt minskar befolkningen fram till 2040 i 26 kommuner.
Den största tillväxten sker i huvudstadsregionen, men också några kommuner i andra regioner växer, framför allt på Åland.
Förändringar i arbetskraften
Antalet personer i arbetsför ålder (15-64 år gamla) minskar i många kommuner. I Finland fanns 3,55 miljoner personer i arbetskraften år 2009. Från denna toppnivå har antalet sjunkit med 122 000 personer till 2018, och förändringen fortsätter. Befolkningsprognosen räknar med att antalet i arbetskraften minskar med ytterligare 111 000 personer fram till år 2040.
Arbetskraften ökar framför allt i de stora städerna, medan den minskar i de flesta andra kommuner.
Ett undantag är en del av de åländska kommunerna, där arbetskraften växer i fem mindre kommuner.
Förändringar i befolkningsstrukturen
Förändringarna i befolkningen sker inte bara i den delen av befolkningen som är i arbetsför ålder. Andelen personer i olika åldersgrupper ändras också för unga och äldre. I figurerna nedan ser man förändringen för alla kommunerna i Svenskfinland, från 2019 till 2040. Gå till Kommunfakta på Kommunforbundet.fi för att se på förändringarna för enskilda kommuner.
Medelåldern i kommunerna stiger
Eftersom både antalet och andelen äldre ökar i kommunerna stiger också medelåldern. Den stigande medelåldern är dock inte ett nytt fenomen, som klart framgår i figuren nedan. Skillnaden i medelålder för män och kvinnor minskar, men detta beror både på förändringar i könsfördelningen och i förväntade livslängden.
Prognosen säger ingenting om svenskan
Statistikcentralens prognos från september 2019 ger inga uppgifter om utvecklingen för antalet svenskspråkiga.
Om andelen svenskspråkiga i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna skulle vara på samma nivå som 2018 skulle antalet öka. Eftersom befolkningsutvecklingen i kommunerna består av både naturliga förändringar (skillnaden mellan födda och döda) och flyttning (mellan kommuner och över landets gränser) kan vi inte veta hur fördelningen kommer att vara i framtiden.
För en del kommuner har man gjort särskilda prognoser också för språkgrupperna. I huvudstadsregionen kommer antalet svenskspråkiga att öka med ungefär 1 000 personer till 2030, enligt prognoser som gjorts av städerna och statistikcentralen.