I mars 2020 fastställde regeringen riktlinjer om att även dagverksamheten för äldre, arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte och arbetscentralerna ska stängas utöver vissa statliga och kommunala kultur-, idrotts- och hobbylokaler.
Social- och hälsovårdsministeriet påpekade i mars att skyldigheten att ordna social- och hälsovårdstjänster gäller även i undantagsförhållanden. Ministeriet framhävde att ”tillgången till social- och hälsovårdstjänster ska tryggas på basnivå och särskild uppmärksamhet ägnas dem som har det sämst ställt och behöver särskilt stöd.” Kommunförbundet anser att detta bl.a. innebär att kommunen inte ska avhålla sig helt från att tillhandahålla tjänster till de klienter som behöver särskilt stöd trots att en del av kommunens verksamhetsställen måste stängas.
Senare i ett meddelande som publicerades 8.4.2020 gav SHM kommunerna anvisningar om alternativa sätt att fortsätta tillhandahålla arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Rekommendationerna gäller till och med den 31 juli 2020 och avser endast specialarrangemangen för den tid epidemin pågår.
I följande avsnitt behandlar vi mer ingående vad statsförvaltningens riktlinjer och anvisningar innebär för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, arbetscentraler och verkstadsverksamhet. Vi tar upp verkstadsverksamheten eftersom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ofta tillhandahålls i kommunens eller privata tjänsteleverantörers verkstäder. Gränsen mellan arbetscentral och verkstad är oskarp i fråga om vissa verksamheter.
Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte kan inte stängas genomgående på samma sätt. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte tillhandahålls inte nödvändigtvis bara i vissa enheter, som på arbetscentraler eller en kommunal verkstad. Kommunerna har i praktiken köpt arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte av externa tjänsteleverantörer. Dessa kan t.ex. vara verkstäder som upprätthålls av tredje sektorn.
Enligt SHM:s anvisning kan arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte fortsätta om kommunen kan ordna den på alternativa sätt i samförstånd med klienten. I dessa fall kan kostnadsersättningar för arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte betalas till klienten.
SHM har gett följande anvisning (20.3.2020):
Eftersom vistelse i lokaler med fler än 10 personer bör undvikas på grund av smittorisken, är det svårt att genomföra en del former av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Exceptionella arrangemang kan också råda på arbetsplatserna. I egenskap av den som ordnar arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte kan kommunen avbryta arbetsverksamheten för den tid epidemin pågår, om kommunen inte kan ordna verksamheten på annat sätt. Detta förutsätter att TE-byrån och klienten har informerats om saken. Klienten mister inte sin förmån och utkomststödet minskar inte för den tid verksamheten är avbruten. Arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte kan också fortsätta om kommunen kan ordna den på något annat sätt och man kommer överens om förfarandet med klienten. I dessa fall kan kostnadsersättningar för arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte betalas till klienten. I alla lägen ska kommunen se till att ingens rätt till oundgänglig omsorg och försörjning äventyras.
1. Distansarbete och distanshandledning
Tjänsterna ska i första hand anpassas och baseras på t.ex. distansarbete och distanshandledning, om det är motiverat med hänsyn till tillhandahållandet av tjänsten. Det är bra att flexibelt pröva på nya arbetssätt.
På det sättet kan man även upprätthålla klienternas förmåner.
Bland annat följande verksamhetsformer kan komma i fråga:
2. Tjänsterna ska i första hand avbrytas, inte läggas ned
Om kommunen trots allt inte kan upprätthålla tjänsterna bör TE-byråerna och de som tillhandahåller sysselsättningstjänster i första hand uppmanas att avbryta tjänsten genom ett sådant förfarande att tillhandahållandet kan fortsätta efter kristidens utgång utan ny ansöknings- och beslutsbyråkrati.
Att definiera begreppet arbetscentral är något besvärligt eftersom ingen definition finns direkt i lagstiftningen. En arbetscentral kan innebära många olika slags verksamheter. Man talar till exempel om producerande arbetscentraler, arbetscentraler och arbetscentraler för personer med partiell arbetsförmåga. Gemensamt för dessa är att de i allmänhet sysselsätter personer med funktionsnedsättning, långtidssjuka, personer med nedsatt funktionsförmåga, eller andra personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden. En stor del av centralens sysselsättningstjänster består av sysselsättning i anställningsförhållande. Det ska alltså finnas en koppling till personer med funktionsnedsättning eller personer i svagare ställning.
En arbetscentral skiljer sig tydligare från en verkstad när det handlar om arbetscentraler eller arbetsverksamhetsenheter för utvecklingsstörda personer. Ibland driver dessa verksamhet också under namnet dagverksamhetsenhet eller verksamhetscentral. De senare nämnda torde nu vara helt stängda. På vissa orter drivs officiella verkstäder för ungdomar som grundar sig på ungdomslagen.
Om och när största delen av klienterna vid arbetscentralerna är personer med funktionsnedsättning, partiell arbetsförmåga eller långtidssjuka hör dessa till den målgrupp som man med de av regeringen fastställda skyddsåtgärderna uttryckligen strävar efter att skydda mot smittor. Därmed kan det vara befogat att stänga arbetscentralerna. Det är dock bra att tänka på att nedsatt funktionsförmåga och långtidsarbetslöshet inte i sig betyder att en person hör till den egentliga riskgruppen gällande coronaviruset. Om arbetsuppgifterna kan ordnas så att det är säkert att utföra dem och man ser till hygienen, torde det inte vara nödvändigt med stängning.
I varje fall bör man sträva efter att hålla kontakt med arbetscentralens klienter också om centralen är stängd.
En verkstad är en form av arbete i grupp där man med hjälp av arbete och relaterad träning förbättrar personens beredskap att söka en utbildningsplats eller ett jobb samt stärker personens förmåga att hantera sin vardag. Klienterna vid verkstäderna är ungdomar och vuxna som behöver stöd för att få fotfäste på utbildnings- och arbetsmarknaden. Klienterna hänvisas till verkstäderna framför allt via TE-tjänsterna, socialväsendet och läroinrättningarna. Största delen av klienterna vid verkstäderna får en plats inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller arbetsprövning, en del arbetar med lön vid verkstaden eller inom ramen för studierelaterade stödperioder.
I 14 § i ungdomslagen definieras verkstadsverksamhet så här:
Verkstadsverksamheten för unga ska med hjälp av träning förbättra den unges färdigheter för att kunna komma in på en utbildning, slutföra en utbildning och komma in på den öppna arbetsmarknaden eller få tillgång till någon annan service som den unge behöver. Verkstadsverksamheten syftar till att förbättra den unges livskompetens och främja hans eller hennes utveckling, självständighetsprocess och delaktighet i samhället. Den unge får träning genom arbete eller arbetsverksamhet utifrån sina egna förutsättningar. På verkstaden görs det tillsammans med den unge upp en individuell träningsplan för honom eller henne. Verkstadsverksamhet för unga kan ordnas av en kommun, av flera kommuner tillsammans eller av en sammanslutning som producerar tjänster för unga. Vid verkstäder för unga ska det finnas kunskap om individuell träning och arbetsträning för unga. Verkstäderna ska följa upp resultaten av sin verksamhet.
Även om målgruppen för verkstäder består till största delen av unga och vuxna som har en svag ställning på arbetsmarknaden, är klienterna inte alltid personer med partiell arbetsförmåga eller sjuka som skulle behöva särskilt skydd uttryckligen på grund av pandemin. Därmed är det inte nödvändigtvis befogat att lägga ned verkstadsverksamheten helt och hållet. En fullständig nedläggning är också oskäligt med tanke på dem som utövar verksamheten.
Kommunförbundet anser att det går att fortsätta verkstadsverksamheten under förutsättning att följande omständigheter tas i beaktande:
Fler rekommendationer finns i SHM:s anvisning 8.4.2020 om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Rekommendationerna kan även tillämpas på verkstadsverksamhet.
Även arbetsprövning är bra att genomföra på distans i alla sådana verksamheter där det är ändamålsenligt. Det bör också vara möjligt att meddela frånvaro – utan negativa påföljder för personen.
Man bör kunna avbryta fullgörandet av avtal tillfälligt i syfte att undvika smittorisken.
Om avbrott i klientrelationerna äventyrar kontinuiteten i tjänsteleverantörens verksamhet bör företagarstöd allokeras även för dessa organisationer. Med tanke på tiden efter undantagsförhållandena bör man trygga verksamhetsbetingelserna för den tredje sektorn även under kristider.
Läs mer i anvisningen Coronaviruset och offentlig upphandling (upphandling.fi) om vilka alternativ det finns för hanteringen av avtal.
Text: Tarja Krakau och Erja Lindberg
SHM
Övrigt
Seminarierna lyfter fram vikten av samarbetet mellan kommunen, sysselsättningsområdet, tredje sektorn och näringslivet för att nå framgångsrika integrationslösningar. Kom till Raseborg 26.11.2024 eller Vasa 27.11.2024
Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.