Finansieringen för ungdomsarbetet måste tryggas också efter coronakrisen

Finansieringen för ungdomsarbetet måste tryggas också efter coronakrisen

Under undantagsförhållandena har ungdomsarbetet visat hur flexibelt det kan vara. De som arbetar inom ungdomsarbetet finns på digitala plattformar i mångskiftande fritidsaktiviteter för unga, går ut för att nå de unga på gator och offentliga platser samt arbetar individuellt med unga som befinner sig i krävande eller sårbara situationer.



Ungdomsarbetet är viktigare än någonsin under och efter undantagsförhållandena. I ungdomsarbetet hörs de ungas oro, stöds nya slags rutiner och upprätthålls hobbyer. De unga erbjuds meningsfullt arbete och får erfarenheter av att lyckas. Ungdomsarbetet förebygger många av de ungas problem och underlättar familjernas vardag i den förändrade situationen. Inom ungdomsarbetet möts också unga som befinner sig i sårbara livssituationer och de erbjuds hjälp.

För närvarande är den största delen av den statliga finansieringen för ungdomsarbete, 54,25 miljoner euro beroende av avkastningen från Veikkaus. Det är exceptionellt att också den statsandel som är avsedd för kommunernas ungdomsarbete, och som årligen uppgår till cirka 8 miljoner euro, betalas helt och hållet ur dessa medel. Avkastningen från penningspelsverksamheten har uppskattats minska betydligt både genom reformen av lotterilagen och till följd av coronakrisen. Den sammanlagda effekten av dessa har uppskattats minska den statliga finansieringen för ungdomsarbete med upp till 13,5 miljoner euro. Regeringen har lovat att i år kompensera till fullt belopp för den minskade avkastningen från penningspelsverksamheten, men därefter ser läget för finansieringen för ungdomsarbetet som helhet osäkert ut.

– Kommunen bär ansvaret för ordnandet av ungdomsarbetet med beaktande av de lokala förhållandena. Kommunerna ordnar ungdomsarbete och ungdomsverksamhet i många former samt stödjer lokala ungdomsorganisationer. Merparten av kommunerna har också uppsökande ungdomsarbete och ungdomsverkstäder. Utöver dessa behövs det också en stark statlig satsning på ungdomsarbetet, säger JoonaRäsänen, ordförande för Kommunförbundets styrelse.

– Den kommunala finansieringskrisen drabbar också ungdomsarbetet och därmed är den totala finansieringen för ungdomsarbetet hotad från två håll, säger Räsänen.

Kommunförbundet föreslår att:

1. Statsandelarna för kommunalt ungdomsarbete i fortsättningen betalas med budgetmedel ur ett eget moment för kommunalt ungdomsarbete i stället för att finansieras med avkastningen från penningspelsverksamheten. Målet är förenligt med det gällande regeringsprogrammet och det bidrar för sin del till att lindra det finansieringstryck på ungdomsarbetet som föranleds av att avkastningen från penningspelsverksamheten minskar.  
2. Tyngdpunkten i finansieringen för det uppsökande ungdomsarbetet gradvis återgår från avkastningen från penningspel till budgetfinansiering. För närvarande täcks över hälften (8,12 miljoner) av statsunderstödet på 13,35 miljoner euro för det uppsökande ungdomsarbetet med avkastningen från penningspel.

Närmare upplysningar:

Joona Räsänen, ordförande för Kommunförbundets styrelse, tfn 050 547 5590

Mari Ahonen-Walker, sakkunnig, tfn 050 4526 433