Hur förändrar pandemin arbetet? Fem ändringar och lösningar

1) Att hemmen blir kontor och läroanstalter innebär en utmaning för kommunernas serviceutbud, eftersom människorna inte rör sig hemifrån på samma sätt som tidigare. Stadskulturen är inte vad den har varit. Städerna har dock möjlighet att dra full nytta av det föränderliga arbetet – de har fortfarande kunder, marknader och resurser. Städerna är i allt högre grad centrum för en försökskultur som skapar möjligheter och påskyndar uppkomsten av nytt arbete.

2) Under de senaste årtiondena har arbete och studier styrt inflyttningsströmmarna till de stora städerna. Övergången till distansförbindelser får många att ifrågasätta hela meningen med att bo i en stad.

3) I regionstäderna haltar exporten, och utländska resenärer syns inte till. Begränsningen av möten ansikte mot ansikte komplicerar affärsrelationerna och gör att till exempel stora mässor annulleras. Dessutom påverkar utmaningarna i fråga om tillgången på utländsk arbetskraft direkt till exempel jordbruket och förpackningsbranschen. När arbetet börjar göras på distans vänds blicken exempelvis till förmånliga bostäder, små skolor och daghem samt till kustbanans potential.

4) Att arbetet kan utföras oberoende av plats erbjuder enorma möjligheter för små kommuner och förändrar livskrafts- och attraktionsprogrammen i grunden. Allt fler jobb sköts på distans, och coronaläget har vänt upp och ner på värderingarna. Många börjar intressera sig för att flytta tillbaka till sina hemtrakter, och de små kommunerna i Lappland visar sig vara potentiella flyttdestinationer. I små kommuner är boendet billigare, folkmassorna långt borta och naturen nära. Mindre resande sparar tid för det väsentliga.

5) Livet blir inte meningsfullt bara av arbete. Sökandet efter ett meningsfullt och värdefullt liv bidrar till 2020-talets Nurmijärvi-fenomen.

Vilka åtgärder borde vidtas?

De största städerna svarade på frågan vad som borde göras för att pandemins utmaningar ska förvandlas till möjligheter.

1) Kommunerna har en central roll när det gäller att erbjuda ett meningsfullt och värdefullt liv. Med hjälp av starkare företagssamarbete och skräddarsydda sysselsättningsåtgärder hittar man nya arbetstagare för det nya arbetet. De sysselsättningsfrämjande åtgärderna satsas på dem som verkligen vill ha arbete.

2) Tillsammans med företagen utvecklar man staden till en levande mötesplats bland annat genom att för de lokaler som töms hitta på nya, kreativa användningssätt som kan skräddarsys för fritidssysselsättning och samhällelig verksamhet.

3) Kommunerna ska agera som möjliggörare i sysselsättningsfrågor – de ska samarbeta intensivt med intressentgrupper och olika aktörer. Många blir intresserade av företagande, och företagen söker ömsesidigt stöd genom att bilda nätverk sinsemellan. Om arbetet blir allt mer platsneutralt, gäller det samma även företagandet.

4) Kompetensen utvecklas över organisationsgränserna och kartläggs kontinuerligt med tanke på framtida kompetensbehov.

 Mer innovativa lösningar för möten och workshoppar utvecklas, när arbetena och studierna övergår mer eller mindre permanent till distansförbindelser.

5) Positiva signaler beskriver coronakrisen också som början på något nytt. Kommunerna har en central roll när det gäller att erbjuda ett meningsfullt och värdefullt liv. Det väsentliga är hur en jämlik framtid byggs upp tillsammans med kommuninvånarna.

Uppgifterna baserar sig på det coronarelaterade prognostiseringsarbete som genomförts i städerna och kommunerna och som letts av Kommunförbundet. Kommunförbundet bad mitt under den pågående coronapandemin 2020 städerna och kommunerna svara på hur pandemin påverkar arbetet, ekonomin, makten, de sociala relationerna, teknologin och städerna. Arbetet resulterade i en rapport där pandemins konsekvenser bedöms med siktet på den närmaste framtiden fram till slutet av årtiondet.