Hur förändrar pandemin ekonomin? Fem ändringar och lösningar på dem

1. Arbetslösheten ökar i rask takt, och små företag har problem när människor stannar hemma och tjänsterna inte används. När företagen inte klarar sig bra har det direkta, omfattande och långvariga konsekvenser för den kommunala ekonomin.

2. Konkurrensen mellan de stora städerna skärps ytterligare. Städerna tävlar om förutsättningarna för tillväxt, såsom arbetskraft och internationella experter.

3. Ojämlikheten hotar de stora städerna.

4. De minsta kommunernas möjligheter att klara sig försämras. Skatteinkomsterna, avgiftsintäkterna och statsandelarna visar alla på rött. Statsstöden hjälper, men stöder inte en hållbar offentlig ekonomi. Det råder hård konkurrens mellan kommunerna om medel från finansieringsinstrumenten som är viktiga för många lokala investeringar, något som små kommuner inte har resurser för.

5. Förändringen i värderingar och klimatkrisen väcker allmän diskussion.

Vilka åtgärder borde vidtas?

De största städerna svarade på frågan vad som borde göras för att pandemins utmaningar ska förvandlas till möjligheter.

1. Städerna har en enorm betydelse för hela landets livskraft. Man måste tillsammans diskutera städernas uppgifter, prioriteringar och vad man egentligen har råd med.

2. För att skapa nya innovationer erbjuds startup-företag och ensamföretagare möjligheter till möten (t.ex. samarbetslokaler).  Man underlättar för internationella studerande som studerar vid universitet att stanna kvar i Finland och möjliggör arbetskraftsinvandring genom att beakta också maken/makan och familjen.

3. Ojämlikheten inom städerna förebyggs genom att man förstår fenomenet och gör medvetna satsningar på förebyggande åtgärder.

4. Det allt vanligare distansarbetet gör att regionstädernas och de mindre kommunernas förmånliga boendemöjligheter och smidiga vardag blir mer lockande. Flyttbilarna vänder riktningen från storstäderna mot mer glesbefolkade områden.

Ett platsoberoende liv och värderingar som betonar välmående, familj och vardagstrygghet blir till en fördel för små kommuner och för med sig positiva nyheter för befolkningsutvecklingen. Fritidsinvånarna är också en del av kommunen. Den kommunala marknadsföringen har nu ett momentum.

5. Samarbetet mellan de stora städerna har en avgörande roll när det gäller att stävja klimatkrisen. I städerna satsar man på hälsosäkra och trivsamma bostadsområden utan att glömma närrekreationsområdena. Samtidigt påskyndar debatten kring försörjningsberedskapen uppkomsten av nya företag och ökar självförsörjningsgraden inom primärproduktionen.

Uppgifterna baserar sig på det coronarelaterade prognostiseringsarbete som genomförts i städerna och kommunerna och som letts av Kommunförbundet. Kommunförbundet bad mitt under den pågående coronapandemin 2020 städerna och kommunerna svara på hur pandemin påverkar arbetet, ekonomin, makten, de sociala relationerna, teknologin och städerna. Arbetet resulterade i en rapport där pandemins konsekvenser bedöms med siktet på den närmaste framtiden fram till slutet av årtiondet.