Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster (306/2019), den så kallade digitjänstlagen, förpliktar kommunerna att göra sina webbplatser och mobila applikationer förenliga med kraven på tillgänglighet. Lagen gäller största delen av webbplatsernas och applikationernas funktioner och innehåll. Ett exempel på sådana är videor som har spelats in eller införts på en webbplats eller i en applikation. Tillgänglighetskraven gäller också videor som publicerats i sociala medier, som på organisationens YouTube-kanal.
Digitjänstlagen syftar bland annat till att förbättra förutsättningarna för specialgrupper i samhället att på egen hand klara av att använda den offentliga sektorns digitala tjänster.
Digitjänstlagen trädde i kraft 1.4.2019. I fråga om videor har lagen en övergångsbestämmelse.
Videor som publiceras på webbplatser från och med 23.9.2020 ska vara i tillgänglig form. Videor som publiceras i mobilapplikationer ska vara förenliga med tillgänglighetskraven från och med 23.6.2021.
I praktiken innebär tillgängligheten hos videor närmast att videorna ska textas. Enligt huvudregeln i lagen ska videor som sparas som inspelningar på kommunens webbplats förses med text. Denna regel gäller oavsett videons längd eller innehåll.
Regionförvaltningsverket i Södra Finland utövar tillsyn över iakttagandet av tillgänglighetskraven i digitjänstlagen.
Tillgänglighetskraven som gäller webbplatser och mobilapplikationer härrör från de internationella WCAG-anvisningarna. WCAG är en förkortning av orden Web Content Accessibility Guidelines (på svenska Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll). Digitjänstlagen förpliktar kommunerna att följa kriterierna i den senaste versionen av WCAG-anvisningarna, dvs. kriterierna på A- och AA-nivå i WCAG 2.1-anvisningarna.
Tills vidare finns WCAG 2.1-kriterierna endast på engelska och finska. Den officiella finska översättningen finns på webbplatsen för World Wide Web-konsortiet (W3C): https://www.w3.org/Translations/WCAG21-fi/. Det finns en svensk översättning för föregående version (2.0) att bekanta sig med.
Kraven på tillgängliga webbvideor beskrivs på tillsynsmyndighetens webbplats www.tillgänglighetskrav.fi. Mer om kriterierna och undantag till dem kan också läsas på Kehitysvammaliittos webbplats Papunet (på finska). Nedan följer en sammanfattning.
WCAG 2.1-anvisningarna innehåller många riktlinjer och framgångskriterier som styr webbtillgängligheten hos videor. I punkt 1.2 Tidsberoende media (tidsberoende media = ljud, videobilder eller en kombination av dem) ges ett flertal kriterier om videors tillgänglighet. De viktigaste kraven handlar om textning och syntolkning.
En video som både har ljud och bild ska i regel förses med text. Textningen ska utöver tal också omfatta andra viktiga ljud, som att en dörrklocka ringer i bakgrunden. Av textningen ska också framgå vem som är i turen att tala, om flera personer uppträder på videon och man inte kan se av bilden vem som talar.
Undantag till kravet på textning utgörs av direkta webbsändningar – sådana behöver inte textas. En video behöver inte heller textas om den är en så kallad mediemotsvarighet till en text, och tydligt har märkts som sådan. En webbsidas anvisningstext kan till exempel också presenteras som en video i direkt anslutning till texten. En sådan video är en mediemotsvarighet till anvisningstexten.
Videons innehåll ska i vilket fall som helst motsvara texten så exakt som möjligt för att den ska kunna betraktas som en mediemotsvarighet till texten. Det är också viktigt att texten och den video som fungerar som mediemotsvarighet kan hittas enkelt nära varandra.
En ljudbeskrivning av videons bildinnehåll, så kallad syntolkning. Om det finns en video på sidan och all relevant information inte framkommer av videons ljudspår, ska det göras en beskrivande ljudmotsvarighet till videon. Ljudmotsvarigheten ska innehålla all sådan information som är relevant som inte framgår av videons eget ljudspår.
Även den videospelare som används på webbsidan ska vara förenlig med tillgänglighetskraven. I praktiken innebär det till exempel att spelaren måste kunna användas också med ett tangentbord och med skärmläsarprogram, och färgkontrasten på knapparna måste vara tillräckligt stor.
Enligt huvudregeln i digitjänstlagen ska datainnehåll på webbplatserna uppfylla tillgänglighetskraven genast när datainnehållet är tillgängligt för tjänsteanvändarna.
Ett undantag till denna huvudregel utgörs av så kallade tidsberoende media, som videor. Videor ska vara förenliga med tillgänglighetskraven inom två veckor från publiceringen. Om det handlar om en inspelad direktsändning som återpubliceras senare, ska tillgänglighetskraven vara uppfyllda i nom två veckor från den ursprungliga direktsändningen.
Om innehållet i inspelat mediematerial behandlar väsentlig information som knyter an till allmänhetens hälsa, välbefinnande och säkerhet, ska sådant material prioriteras när innehållet görs webbtillgängligt.
När fullmäktigemöten sänds i realtid på nätet och inspelningar kan ses i efterhand får kommuninvånarna bättre möjligheter att följa beslutsfattandet och skapa sig en uppfattning om bakgrunden till beslut. Om beredningen inför beslut och möjligheterna att påverka beredningen bör kommunen kommunicera på ett tillgängligt sätt i alla skeden av beredningen.
Webbtillgängligheten berör förutom mötesinspelningar också presentationsvideor, inspelningar av evenemang, intervjuer, vloggar osv. Att dessa bör textas kan tas i beaktande redan i planeringsskedet eller så kan textningen göras före publiceringen. I många fall är textning ett effektivt sätt att föra fram ett ärende till exempel i sociala medier, där följarna inte nödvändigtvis använder ljud. Textning är också ett bra sätt att göra videoversioner på olika språk mer tillgängliga för olika språkgrupper.
I digitjänstlagen ges möjlighet att åberopa oproportionell börda och med stöd av en förhandsbedömning avvika från tillgänglighetskraven. Att inom den strikta utsatta tiden texta videoinspelningar särskilt från långa fullmäktigesammanträden kan bli oerhört svårt för en liten kommun och till och med äventyra skötseln av kommunens lagstadgade uppgifter.
Oproportionell börda kan bara åberopas för en del av webbplatsens innehåll, som inspelningar över fullmäktigesammanträden. En hänvisning till oproportionell börda ska basera sig på en helhetsbedömning från fall till fall. Vid bedömningen jämförs kostnaderna som uppkommer för kommunen med fördelarna för personer med funktionsnedsättning. Om uppfyllandet av tillgänglighetskraven till fullo skulle leda till en försämring om man ser till helheten, föreligger en oproportionerlig börda. Kommunen är skyldig att bevisa att oproportionell börda föreligger.
Vid den övergripande bedömningen ska man enligt digitjänstlagen beakta åtminstone följande omständigheter:
Kommunen kan bara tillfälligt åberopa bestämmelsen om oproportionerlig börda. Vad som kan betraktas som tillfälligt beror på kommunens situation, men det kan handla till exempel om några månader. Oproportionerlig börda kan inte åberopas om kommunen skaffar en helt ny webbtjänst.
Lagen syftar inte till att försämra kommunikationen. Det är inte anledning att minska antalet webbsändningar och videor därför att kostnaderna för att göra dem tillgängliga är oproportionerliga i förhållande till nyttan. Kommunförbundet uppmuntrar kommunerna att utnyttja moderna kommunikationsmedel mångsidigt och effektivt, och att ge kommuninvånarna möjlighet att till exempel följa fullmäktigesammanträden på nätet i realtid och i efterhand.
Man bör särskilt komma ihåg de rättigheter personer med funktionsnedsättning har när man behandlar ärenden som direkt påverkar deras liv. Om dessa ärenden ska man också kommunicera separat med varje målgrupp på ett tillgängligt sätt.
Enligt digitjänstlagen har en kommuninvånare eller en annan person som använder videor också rätt att få innehåll eller en tjänst i en form som uppfyller tillgänglighetskraven eller på något annat lämpligt sätt, om innehållet eller tjänsten behövs för att användaren ska kunna utreda sina intressen, rättigheter eller skyldigheter, för att få sina intressen eller rättigheter tillgodosedda eller för att fullgöra sina skyldigheter. Det är bra att i förväg planera förfaringssätt för situationer av det här slaget.
En kommun som inte textar videor över fullmäktigesammanträde kan göra så här:
Efter kommunfullmäktiges möte kan man i anslutning till den inspelade videon även publicera protokollet. Med hänsyn till tillgängligheten borde de helst publiceras samtidigt och så snart som möjligt efter sammanträdet, dock senast inom 14 dagar.
Även om kommunerna enligt kommunallagen är skyldiga att delge kommuninvånare kommunfullmäktiges beslut genom att publicera uttryckligen de justerade protokollen på kommunens webbplats, bör man komma ihåg att ett icke-justerat protokoll får publiceras i något annat syfte. Ett sådant syfte kan vara att fullgöra skyldigheten att informera enligt 29 § i kommunallagen och/eller skyldigheten att tillhandahålla webbtillgängliga tjänster enligt digitjänstlagen.
I fråga om protokoll bör man tänka på att de ska vara i tillgänglig form; till exempel som filbilagor eller som en HTML-webbsida. I anslutning till en videoinspelning från ett sammanträde ska man enkelt kunna hitta en länk till protokollet och det relaterade materialet, och också andra vägen från protokollet till inspelningen.
Dessutom kan kommunen till exempel i form av ett meddelande eller en nyhet lyfta fram och sammanfatta sammanträdets gång och beslut som fattats. Även om sådant material inte är nödvändigt med hänsyn till lagen, bör det publiceras i tillgänglig form på kommunens webbplats.
Transkribering betyder att man skriver ned inspelat tal. Eftersom talet inte behöver läggas till på videon, är transkribering ofta billigare än textning.
Kommunen är skyldig att upprätthålla ett tillgänglighetsutlåtande om tillgängligheten på webbplatsen. Om det på webbplatsen finns videor som saknar textning ska det anges med motiveringar i tillgänglighetsutlåtandet.
Enligt lagen har kommuninvånare och andra som använder en tjänst rätt att av kommunen begära preciseringar av skälen till en oproportionell börda.
Kommunförbundet rekommenderar att kommunerna följer den tekniska utvecklingen och prisutvecklingen i fråga om textning. Kvaliteten på automatisk taligenkänning kan förutsätta manuella korrigeringar, men produkterna utvecklas i snabb takt. Textning som grundar sig på automatisk taligenkänning kan fås till rimliga priser, men lösningarna kräver oftast manuell genomgång för att slutresultatet ska vara publicerbart.
De tjänsteleverantörer som tillhandahåller manuell textning har en kvalitet som i sig är publicerbar och leveranstiderna är bara några dagar, men priserna är tillsvidare alltför höga om långa sammanträden ska textas.
Mer information om webbtillgänglighet och lagstiftningen om digitala tjänster
Kommunförbundet erbjuder en mängd olika nätverk för samarbete och utvecklingsarbete inom många olika områden. Bekanta dig med de nätverk som är tvåspråkiga eller där arbetsspråket är svenska.
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe
Kommunförbundet arrangerar korta sessioner med presentationer och diskussioner om digitalisering på svenska i nätverket för Digifika.