Kommunbaserade lösningar på vårdreformen får understöd – dock med regionala skillnader

Enligt Kommunförbundets utredning har kommunerna ett stort intresse för att utveckla social- och hälsovårdstjänsterna genom kommunbaserat samarbete innan uppgifterna överförs till de landskap som regeringen förbereder.

Kommunernas viktigaste gemensamma mål är att stävja kostnadsökningen, trygga tillgången till kompetent arbetskraft, göra tillgången till vård snabbare och förenhetliga datasystemen. Ett tätare samarbete skulle betyda att tjänsterna får stanna i den egna kommunen, vilket också är motiverande för kommunerna. Kommunernas gemensamma målbild har dock regionala skillnader som inte enbart kan förklaras genom strukturella skillnader i organiseringen och produktionen av social- och hälsovårdstjänster. Till exempel i Birkaland och Egentliga Finland upplevs målbilden vara ganska likartad, även om utgångspunkterna ser olika ut. Av alla som svarade på undersökningen anser mer än hälften att det är viktigt eller mycket viktigt att kommunerna har en gemensam målbild. Endast 17 % anser att det har liten eller ingen betydelse.

Över en tredjedel (35 %) av de som svarade anser att en frivillig regional centralisering av organiserings- och produktionsansvaret kommer att bli aktuell under de närmaste åren. Av de som svarade representerar 24 % kommuner där man redan har genomfört ett frivilligt arrangemang. Slutligen anser 15 % att det kommer att bli aktuellt att avveckla samarbetsstrukturerna inom de närmaste åren och 12 % att det kommer bli aktuellt att öka utläggningen av tjänster eller grunda ett samföretag.

Det oklara nationella läget och kommunernas svaga ekonomi är gemensamma utmaningar

Trots att man förhåller sig positiv till samarbetet lyfts vissa allmänna utmaningar också fram i utredningen, såsom oklarheten med den nationella vårdreformen samt kommunernas mycket kärva ekonomiska situation.

- Kommunförbundet kommer att behandla resultaten från utredningen i olika kommunala nätverk i början av året och publicera noggrannare analyser av situationen också nationellt, säger Karri Vainio som är sakkunnig vid Kommunförbundet.

- Vi kommer också att utnyttja resultaten i planeringen av Kommunförbundets verksamhet och det förändringsstöd som riktar sig till kommunerna.

Som en del av undersökningen intervjuade FCG i november–december 41 representanter för kommunernas samt social- och hälsovårdssamkommunernas ledning. Vid sidan av intervjuerna genomfördes också en webbenkät som besvarades av 267 personer. Svar kom in från 159 fastlandskommuner, vilket gav en representation på 54 % av kommunerna. Täckningen varierar från 48 % för kommuner med mindre än 5 000 invånare till 67 % för kommuner med mer än 50 000 invånare. Av de som svarade var 61 % tjänsteinnehavare och 39 % förtroendevalda.