Kommunförbundet utredde: Coronakrisen drabbade hårt de stora städerna

Coronaviruset och åtgärderna för att begränsa smittspridningen har drabbat städerna och stadslivets grundläggande karaktär.

Konsultbyrån för regionutveckling MDI har inom projektet Staden i fokus på uppdrag av Kommunförbundet gjort en utredning (se bilagan) om coronakrisens konsekvenser för städerna. Utredningen ger en översikt över följderna av coronakrisen i städerna och utreder de förändringar som behöver göras i den finländska stadspolitikten i den här situationen.

Konsekvenserna av coronakrisen är betydande i städerna

I städer bor man tätt och kontakterna mellan människorna är täta och intensiva i många aktiviteter. Det viktigaste sättet att dämpa smittspridningen under coronapandemin har varit att hindra eller åtminstone minimera fysiska kontakter. Begränsningarna har därmed i praktiken satt stopp för servicenäringar som är typiska för städer. Event- och evenemangsindustrin, hotell- och restaurangbranschen samt flygtrafiken har upplevt en störtdykning. Under krisen har flera specialaffärer fått lida medan dagligvaruhandeln blomstrat. Exportsektorn, som är viktig för den finländska samhällsekonomin, upplevde ingen dramatisk förändring i början av krisen men utsikterna för resten av året är oklara.

Coronakrisen fick arbetslösheten att skjuta i höjden i städerna. Man kunde rentav tala om massarbetslöshet i de största städerna, i synnerhet inom servicebranschen. De flesta stora städerna har lidit av flyttningsunderskott enligt statistiken över flyttningsrörelser inom landet i början av året. Ökningen genom invandring uteblir åtminstone för en tid till följd av att gränserna är så gott som stängda. Också kollektivtrafiken har drabbats i och med att antalet passagerare har rasat. Utsikterna på bostadsmarknaden och inom byggandet har försvagats betydligt och exempelvis byggandet av kontorslokaler hotas av totalstopp när efterfrågan på kontor till följd av distansjobbandet kanske försvinner helt.

Vi behöver en ny sorts stadspolitik

Coronakrisen drabbade städernas och stadslivets kärna, därför måste prioriteringarna i stadspolitiken ses över. 

– Städerna behöver en stadspolitik som överskrider regeringsperioderna, säger Kommunförbundets relationsdirektör José Valanta.

Kommunerna drabbades av coronakrisen i ett svagt ekonomiskt läge. Återhämtningen förutsätter stimulerande investeringar. I stadspolitiken efter coronakrisen behövs kraftsamling. Det behövs mer samstämmighet i verksamheten inom statens olika sektorer och tydligare ledarskap. Stadspolitikens viktigaste subjekt är själva staden, vars uppgift är att skapa en god framtid för invånarna. Till stadens uppgifter hör att mobilisera lokala resurser för framtidsbygget. Man måste kunna erbjuda olika aktörer plats och ekonomiska sporrar utan för mycket styrning eller kontroll från stadens sida. Statens och stadens framtidsinvesteringar ska ses som utvecklingsplattformar där olika aktörer kan delta genuint och av eget intresse.

I förhållande till statsmakten måste städerna kunna förena sin förhandlingskraft. Den statliga stadspolitikens viktigaste uppgift är att trygga städernas handlingskraft genom ökat ekonomiskt handlingsutrymme Detta förutsätter utöver tillfällig krisfinansiering att staten luckrar upp sin normstyrning och ger kommunerna mer bestående befogenheter att besluta om sina verksamheter.  Som en del av den stimulerande stadspolitiken behövs också frikommuntänkandet.

Utredningen gjordes under sommaren 2020 och ingår i Kommunförbundets projekt Staden i fokus, som riktar sig till de 21 största städerna och centralorterna Kajana och Karleby.

Staden i fokus - Diskussioner om urbaniseringens konsekvenser: kommunforbundet.fi/staden-i-fokus