Kommuninvånarna tror på hemkommunens attraktionskraft

Enligt färska forskningsresultat bedömer majoriteten, dvs. 59 procent av de kommuninvånare som besvarade invånarenkäten 2020, att den egna hemkommunen skulle placera sig rätt bra eller mycket bra i en imaginär tävling "bra att bo och leva i” mellan kommunerna. Sammanlagt 11 procent av uppgiftslämnarna bedömde att deras kommun skulle placera sig rätt dåligt eller mycket dåligt i en dylik tävling. Detta framgår av Kommunförbundets invånarenkät, som 10 812 finländare besvarade denna vår och försommar.

De klart positivaste bedömningarna av hemkommunen kom från kommuner med 10 001 - 20 000 invånare, där 73 procent bedömde att kommunen skulle placera sig bra. År 2017 var andelen kommuninvånare som gav en positiv bedömning 68 procent i de största städerna. I kommuner med ett befolkningsunderlag på 50 001–100 000 invånare ger invånarna allmänt taget sämre bedömningar. I dessa kommuner bedömer 46 procent av kommuninvånarna att den egna kommunen skulle placera sig bra.

Kommunförbundet har vid sju tidigare tillfällen, med cirka fyra års mellanrum, frågat invånarna vad de anser om den egna kommunens attraktionskraft. I undersökningen deltog 43 kommuner, vilkas befolkningsstruktur och övriga egenskaper tillsammans bildar ett representativt urval av hela Finland. Kommuninvånarnas uppskattningar av hemkommunens placering har på det stora hela varit de samma jämfört med resultaten i motsvarande enkät år 2017. Då bedömde 58 procent att den egna kommunen skulle placera sig rätt bra eller mycket bra och 11 procent bedömde att den skulle placera sig rätt dåligt eller mycket dåligt.

En god boendemiljö, god service och närhet till naturen viktigast i en bra hemkommun

Enligt kommuninvånarna är en god boendemiljö, god service och närhet till naturen entydigt det viktigaste i en bra hemkommun. Ungefär hälften av uppgiftslämnarna har utsett en god boendemiljö, god service och närhet till naturen till de tre viktigaste frågorna.

- Resultaten av invånarenkäten återspeglar delvis vårens coronaläge. Olika begränsningsåtgärder och det ökade distansarbetet verkar ha ett starkt samband med den ökade betydelsen av närheten till naturen och en god boendemiljö, konstaterar Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Betoningarna på vad som är viktigast varierar något mellan enskilda kommuner och kommuner av olika storlekar. Betydelsen av en god boendemiljö framhävs mest i kommuner med 10 000–20 000 invånare och kommuner med över 100 000 invånare, där 55 procent av uppgiftslämnarna i vardera fallen har lyft fram det som det viktigaste. I kommuner med färre än 5 000 invånare och kommuner med 5 000–10 000 invånare blir det först den näst viktigaste frågan, medan närheten till naturen är viktigare i dessa kommuner för 59 respektive 52 procent av uppgiftslämnarna. I alla kommunstorlekskategorier utom de två minsta lyfts god service fram som den näst viktigaste faktorn i en bra hemkommun.

Åsikterna bland kommuninvånare i olika åldrar om vad som är viktigast i en bra hemkommun förblir i stor utsträckning likartade. Vid sidan av en god boendemiljö, god service och närhet till naturen lyfts tryggheten fram bland de tre viktigaste faktorerna i åldersklasserna 18–29, 30–39 och 40–49.

Invånarenkäten en del av ett omfattande forskningsprogram

Invånarenkäten är en del av forskningsprogrammet Förändringarnas KommunFinland 2025 som granskar de finländska kommunernas mångfald, olikheter och särutveckling. Forskningsprogrammets mål är att ta fram jämförande information som stöd för kommunernas hållbara lösningar och verksamhetsmodeller samt öka de allmänna kunskaperna om kommunernas verksamhet, verksamhetsförutsättningar och utmaningar då kommunerna förändras och blir allt mer olika varandra. Enkätuppgifterna samlades in i maj-juni 2020. Enkäten besvarades av 10 812 personer, vilket gav en svarsprocent på 35,4.