Tilläggsfinansiering för undervisning och kultur

Coronaviruset har synnerligen stora ekonomiska konsekvenser för kommunernas undervisnings- och kulturväsende. Det är fråga om förlorade avgiftsinkomster bland annat inom kulturverksamheten till följd av att konstinstitutionerna och biblioteken stängde sina dörrar. Stängningen av verksamhetslokaler orsakade förluster av avgiftsinkomster också för idrottslokaler och för utbildningen inom det fria bildningsarbetet. Deltagandet i småbarnspedagogik samt morgon- och eftermiddagsverksamhet sjönk också, och minskade därmed avgiftsinkomsterna. Kostnaderna har dock inte upphört, trots att kommunernas permitteringsförfaranden i någon mån påverkade personalkostnaderna i slutet av våren. Konsekvenserna av coronakrisen varierar dock i olika kommuner.

Den redan svaga kommunala ekonomin behöver stimulans, eftersom kommunerna har till uppgift att tillhandahålla viktiga tjänster för sina invånare. Staten tar tag i kommunernas svåra situation i sina tilläggsbudgetar för 2020. Höstens budgetmangling är också en viktig etapp där läget i den kommunala ekonomin måste granskas.

På grund av coronaepidemin har projektaktörer getts möjlighet att söka ändring i användningstiden för understöd som redan beviljats, och ändring kan också sökas i projektetbudgeten. Det har också beviljats tilläggstid för slutredovisningarna för projekten. Det är skäl att granska ändringarna projektvis på Utbildningsstyrelsens webbplats. Det är dock viktigt att komma ihåg att om det erhållna statsunderstödet inte används som planerat, ska det omedelbart återbetalas.

För de förlorade avgiftsinkomsterna har man i tilläggsbudgetarna riktat finansiering till grundläggande konstundervisning, morgon- och eftermiddagsverksamhet, fritt bildningsarbete, ungdomsarbete och idrott samt kulturverksamhet. En finansiering på 3 miljoner euro för annan grundläggande konstundervisning än den som finansieras enligt antalet undervisningstimmar fanns redan i den andra tilläggsbudgeten; likaså en finansiering på 1,5 miljoner euro för ungdomsarbete, ett understöd på 40,3 miljoner euro för kulturverksamhet samt en finansiering på 19,6 miljoner euro för idrottsverksamhet. Den fjärde tilläggsbudgeten ska ännu behandlas i riksdagen.

I den fjärde tilläggsbudgeten finns 4,6 miljoner euro för morgon- och eftermiddagsverksamhet, 21,5 miljoner euro för fritt bildningsarbete och 9,9 miljoner euro för grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar. I detta ingår också en finansiering på 16,5 miljoner euro för att öka närvårdarutbildningen inom yrkesutbildningen.

I statsandelsfinansieringen för basservicen ingår finansiering av uppgifter som hänför sig till småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt kulturverksamhet. Kommunernas ekonomi stöds i den fjärde tilläggsbudgeten genom att statsandelen för basservicen höjs med 720 miljoner euro, varav andelen för barn och unga under 18 år är 112,3 miljoner euro. Statsandelsprocenten för basservicen ökar till 25,51 procent. Prövningsbaserat statsunderstöd kan sökas till ett belopp av 50 miljoner euro i juni och finansieringen av incitamentssystemet för digitaliseringen minskar med 30 miljoner euro i förhållande till den ordinarie budgeten.

I tilläggsbudgeten stöds barns och ungas välfärd med sammanlagt 159 miljoner euro. Inlärningsunderskottet inom den grundläggande utbildningen åtgärdas med ett stöd på 70 miljoner euro och stödet för välbefinnande och hälsa inom småbarnspedagogiken är 14 miljoner euro. Självfinansieringsgraden för stödet är 5 procent och begränsningen i möjligheten att permittera personal är motstridig om kommunernas ekonomi ska bistås. Gymnasieutbildningen stöds med 17 miljoner euro och handledningen och yrkesproven inom den yrkesinriktade utbildningen med 30 miljoner euro. För hobbyverksamhet anvisas 10 miljoner euro och för uppsökande ungdomsarbete 12 miljoner euro. På högskolenivå ökas antalet nybörjarplatser (124 miljoner euro) och den öppna universitetsundervisningen får 10 miljoner euro. Stödfinansieringen för digitaliserings- och kompetensutveckling för personer i arbetsför ålder är 20 miljoner euro, och för den offentliga arbetskrafts- och företagsservicens del är finansieringsandelen för de unga 60 miljoner euro.