Att låta kommunerna sköta sysselsättningen kan vara en möjlighet att åtgärda den växande bristen på arbetskraft

Enligt regeringens beslut vid sin halvtidsöversyn kommer arbets- och näringstjänsterna för både arbetssökande och arbetsgivare år 2024 att vara en del av kommunernas sysselsättnings och livskraftuppgifter. Beslutet är en följd av tre kommunförsök men helheten är mycket större och omfattar alla kunder, både arbetssökande och arbetsgivare. Beredningen av reformen har inletts under början av sommaren samtidigt med andra reformer som påverkar servicen för de arbetslösa och kommunernas uppgifter. 

Det nuvarande systemet är splittrat med tanke på ansvar och samordning inom arbetskraftsservicen. Den nya kommunbaserade modellen förenklar servicestrukturen betydligt bland annat för kompetensutvecklingens, arbetsgivar- och företagstjänsternas samt integrationstjänsternas del. Arbets- och näringstjänsterna blir en del av kommunernas omfattande verktygslåda för sysselsättnings- och livskraftsuppgifter. Kommunerna kommer att samordna kundservicen i sitt breda nätverk i samarbete med andra kommuner, tredje sektorns tjänsteproducenter och staten.

Strukturreformen inom arbets- och näringstjänsterna kommer att påverka kommunernas verksamhet på många sätt både på kortare och längre sikt. Den nya situationen kräver strukturering och förtydliganden. Kommunförbundet bereder som bäst åtgärder för att stödja kommunerna inför reformen. Kommunförbundet arbetar också tillsammans med kommunaktörerna för att se till att kommunsektorns behov beaktas vid utarbetandet av den nya permanenta modellen. För detta ändamål har bland annat en sparringgrupp inrättats för kommunerna. Dess främsta uppgift är att samordna de olika kommunernas behov och synpunkter.

I kommunernas sparringsgrupp betonas behovet av en förändring:

Bristen på arbetskraft i den privata och den offentliga sektorn utmanar redan nu och i framtiden kommer situationen att bli mer krävande. Omstruktureringen ger en möjlighet att lösa detta. Kommunernas vision är att matcha kompetens och arbete bättre än hittills och erbjuda närtjänster av hög kvalitet i hela landet. På väg mot visionen är det viktigt att identifiera den aktuella situationens styrkor och respektera dem i planerandet och sammanjämkandet av den nya modellen.

Erkki Välimäki, livskraftsdirektör i Seinäjoki och medlem i sparringgruppen

Kommunförbundets vice vd Timo Reina om reformens strategiska sidor:

Framtidens kommun byggs nu och det är varje kommuns sak. Att arbets- och näringsservicen för arbetssökande och arbetsgivare blir en del av kommunernas sysselsättnings- och livskraftsuppgifter innebär att sysselsättningsfrågor får en allt större strategisk betydelse för kommunerna. Kommunerna har möjlighet att förbättra sysselsättningen genom att öka efterfrågan och utbud på flera olika sätt.