Etthundra aktörer får statsandel för performativ konst
Statsandelssystemet för performativ konst ändras i början av 2022. Reformen har beretts under 2021. Aktörerna kunde ansöka om statsandel i början av året. Därefter lämnade statsandelsnämnden för scenkonst, som verkar i anslutning till Centret för konstfrämjande, i juni ett utlåtande om sökandena till Undervisnings- och kulturministeriet. Det slutliga beslutet om dem som godkänts som berättigade till statsandel fattades av Undervisnings- och kulturministeriet, som 29.10.2021 offentliggjorde de aktörer inom performativ konst som godkänts.
Det nya statsandelssystemet för performativ konst har två nivåer. En del av sökandena får statsandel tills vidare och en del får en tidsbegränsad statsandel på tre år. Man kan ansöka till systemet vart tredje år.
Sammanlagt 115 ansökningar får statsandel. I Undervisnings- och kulturministeriets beslut sägs att 100 aktörer kommer att omfattas av statsandelsfinansieringen: 31 aktörer inom musik och 69 inom annan performativ konst (teater, dans, cirkus). Av dem har 16 beviljats statsandelsfinansiering för tre år.
Målet med reformen har varit att främja både stabilitet och omsättning. För att nya aktörer ska kunna komma in i systemet stöds de särskilt med en tidsbegränsad statsandel på tre år. Totalt 15 nya aktörer omfattas av statsandelsfinansieringen, varav en del beviljades statsandel tills vidare och en del på viss tid. Bland de nya aktörerna finns nu för första gången aktörer inom cirkus-, kör- och jazzmusik. De nya aktörerna är etablerade på olika håll i landet och kompletterar det befintliga servicenätet för performativ konst.
Konstinstitutionernas finansiering indelas också i fortsättningen i statsandel, kommunens andel och verksamhetsenhetens egna inkomster (biljettintäkter). Det är frivilligt för kommunerna att driva och stödja konstinstitutioner. Lagen ålägger inte en kommun något allmänt finansieringsansvar för verksamhetsenheter som finns i kommunen, trots att statsandelsnämnden för scenkonst i sitt utlåtande (15.6.2021) betonade att kommunernas finansieringsandelar till verksamhetsenheterna är ett kriterium. Det är således viktigt att i fortsättningen få till stånd ett närmare och mångsidigare samarbete mellan kommunerna och staten.
Statsandelssystemet för konst- och kulturinstitutioner har förnyats i två etapper. Först förnyades finansieringssystemet för museerna och nu är det den performativa konstens tur. I samband med reformen av den performativa konsten har beloppet av statsandelarna och understöden ökat med sammanlagt nästan 15 miljoner euro, varav en del riktas till aktörer inom det fria fältet via Centret för konstfrämjande. Från och med 2022 omfattar statsandelen till konst- och kulturinstitutioner 100 aktörer inom performativ konst och 124 museer.
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
Johanna Selkee
- bibliotek
- kulturtjänster
- grundläggande konstundervisning
Kultur, välfärd och kontaktytor i kommuner och välfärdsområden
Kulturen är viktig då man talar om hur offentliga sektorn leverar välfärd till invånarna i kommunerna och välfärdsområdena. Hur kan och borde vi utveckla samarbetet mellan kommunerna på detta område?
Kom med på ett diskussionstillfälle 1.11.2024
Mallar för anvisningar om sökande av ändring inom småbarnspedagogik, undervisning och utbildning
Bestämmelserna om sökande av ändring i speciallagstiftningen är överordnade det ändringssökande som föreskrivs i kommunallagen. Läs mer
Kaffe med Uffe
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe