Europarådets kongress för lokala och regionala organ behandlar hatretorik mot kommunala beslutsfattare

Vid Europarådets kongress för lokala och regionala organ var ett av de mest omtalade ämnena i plenum den 25–28 oktober hatretorik mot kommunala beslutsfattare och falska nyheter i medlemsländerna. Finlands delegation i Strasbourg fördömde skarpt all hatretorik och uppvigling till det, både nationellt och internationellt. 

– Det är fråga om ett globalt problem som det på kommunnivå inte går att hitta några direkta lösningar på. Därför måste man se sig i spegeln och börja på gräsrotsnivå. De kommunala beslutsfattarna ska föregå med gott exempel för kommuninvånarna. Man måste betona vikten av respekt för de mänskliga rättigheterna och människovärdet för att bevara en konstruktiv debattkultur, yttrandefriheten och en fortsatt närdemokrati även i framtiden, säger Juha Rostedt, ordförande för stadsfullmäktige i Lahtis och ersättare vid kongressen.

Hatretoriken har väckt debatt i Finland redan länge, men under sommarens kommunalval blev ämnet mycket aktuellt. 

– Vi kan inte invagga oss i tron att det inte finns något att korrigera i våra kommuners verksamhet. Att bli av med hatretoriken är en människorättsfråga och en förutsättning för att främja demokratin, vilket vi också i kongressarbetet aktivt försöker påverka, säger Rostedt. 

Finland har ännu mycket att lära sig när det gäller utvecklingen av lokalförvaltningen

Hatretoriken har ett bredare samband med hur hela närdemokratin fungerar. Finland och de övriga medlemsländerna får utvecklingshjälp av kongressen för lokala och regionala organ.

– I centrum för kongressens verksamhet står observationerna vid lokala val och granskningen av hur beslutsfattandet i kommunerna och närdemokratin fungerar. De landrapporter som kongressen producerar ger en fingervisning om demokratiläget i varje land. Dessutom ger kongressen vart och ett av de 47 medlemsländerna i Europarådet konkreta rekommendationer för utvecklingen av de lokalförvaltningssystem som medlemsländerna ska genomföra, säger kongressledamoten Jani Kokko, vice ordförande för kommunfullmäktige i Muurame.  

Kommunsektorn i Finland är inte entydigt någon mönsterelev i den internationella jämförelsen av kommunsystem.

– Vi har också utmaningar. Det finns saker att förbättra till exempel när det gäller tillgängligheten i kommunalvalssystemet, invandringsfrågorna och det låga valdeltagandet i kommunalvalet, konstaterar kongressledamoten Saara Ilvessalo, vice ordförande för Åbo stadsfullmäktige. 

– Vi har väldigt många saker som fungerar utmärkt, men vi har också mycket att lära oss av andra medlemsländer. Till exempel Estland ligger före oss när det gäller digitaliseringen av delaktigheten, och i Frankrike har medborgarbudgeteringen utvecklats på ett föredömligt sätt. Likaså ligger Schweiz långt före oss i utvecklingen av direkt demokrati, fortsätter Ilvessalo. 

Europarådets kongress för lokala och regionala organ

Kommunernas röst kommer fram i den internationella debatten via Europarådets kongress för lokala och regionala organ.

Europarådet är Europas ledande människorättsorganisation. Rådet har som uppgift är att trygga och främja de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen och en pluralistisk demokrati. Europarådets kongress för lokala och regionala organ syftar främst till att stärka det politiska, administrativa och ekonomiska självstyret för de kommunala och regionala myndigheterna i Europa. En demokratisk lokalförvaltning främjar den politiska stabiliteten i Europa och stöder minoriteternas mänskliga rättigheter.

Finland har varit medlem i Europarådet och haft representation i kongressen sedan 1989. Finlands Kommunförbund har fungerat som sekretariat för Finlands delegation under hela medlemskapstiden.