Fritidstjänster i vårdreformen
Vårdreformen som genomförs i början av år 2023 kommer att påverka kommunernas bildningstjänster. Även om bildningstjänsterna hör till kommunernas ansvar också framöver kommer vissa tjänster att hamna i kontaktytan mellan kommunen och välfärdsområdet. Reformens effekter har identifierats främst inom elev- och studerandevården samt ungdomsfullmäktige på landskapsnivå, där beredningsarbetet kommit ganska långt. Utöver dessa finns det fortfarande flera öppna frågor om kontaktytorna inom kommunernas fritidstjänster.
Kontaktytorna inom ungdomsarbetet från sektorsövergripande tjänster till delaktighetsarbete
Ungdomsverkstäderna har med tiden blivit en verkligt mångsektoriell service där man vant sig vid samarbetet med olika sektorer. Verksamheten utmanas nu av vårdreformen och strikta bestämmelser om samarbete då arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte, som omfattas av lagstiftningen om social- och hälsovård, överförs till välfärdsområdena. Efter reformen skulle kommunernas verkstäder inte längre kunna producera sin vanligaste serviceform och inte heller få statsfinansiering för verksamheten. Detta är kritiskt för verksamhetens ekonomi och därmed för den sektorsövergripande verksamheten för verkstädernas del.
Det här har påpekats i riksdagsbehandlingen av vårdreformen. Kommunförbundet försöker fortfarande påverka i frågan så att tjänsteproduktionen också framöver ska vara operativt och ekonomiskt ändamålsenlig. Kommunerna behöver också fundera på förutsättningarna för hur verksamheten kan organiseras och produceras framöver, och hurdant samarbete med välfärdsområdet som är möjligt och önskvärt.
Utöver verkstäderna grundar sig också ungdomsservicen Navigatorn (Ohjaamo) på sektorsövergripande verksamhet. Kommunerna har utvecklat servicen de senaste åren i samarbete med staten. Navigatorn tillhandahåller basservice med låg tröskel från flera olika förvaltningsområden samt rådgivning och handledning i samarbete med ett brett nätverk av sakkunniga. De senaste åren har man i synnerhet utvecklat tjänster inom psykosocialt stöd. I arbetet med kontaktytorna borde man tänka på hur kommunernas, statens och framöver också välfärdsområdenas tjänster kommer att vara tillgängliga med låg tröskel för ungdomarna i Navigatorn.
Också i övrigt förutsätter planeringen och genomförandet av det sektorsövergripande samarbetet ett nytt arbetssätt. Sektorsövergripande nätverk för vägledning och tjänster för unga hör redan nu till kommunernas lagstadgade uppgifter. Under de närmaste åren kommer kommunernas strama ekonomi, åldersstrukturen, de regionala skillnaderna och urbaniseringen att på många sätt utmana likabehandlingen och jämlikheten när det gäller barnen och de unga och tillgodoseendet av deras rättigheter. Det vore viktigt att utveckla modeller där kommunerna kunde tillgodogöra sig forskningsrön, erfarenheter av det lokala servicesystemet, samt de ungas bidrag till utvecklingen av deras levnadsförhållanden, sammanjämkandet av servicen och tryggandet av verksamhet som fokuserar på de unga. För detta behövs ett tätt samarbete såväl inom kommunerna som mellan dem och välfärdsområdena.
Utöver det sektorsövergripande samarbetet bör man beakta ungdomarnas delaktighet. Kommunerna bör öka kommuninvånarnas möjligheter att delta och göra det möjligt för lagstadgade påverkansorgan att verka i kommunen. De existerande påverkansorganen har en koppling till påverkansorganen som bildas i välfärdsområdena. Ledamöterna i ungdomsfullmäktige i välfärdsområdena utses bland ledamöterna i ungdomsfullmäktige i alla kommuner i regionen. Även om det finns bestämmelser om detta i lagstiftningen om ordnandet av tjänster och bildandet av välfärdsområden måste samarbetet byggas upp i förväg, både i strukturerna och i praktiken.
Inom idrotten finns kontaktytorna i tjänsterna för dem som rör sig för lite eller behöver tillämpad motion
Motionsrådgivning är en del av en större servicekedja där de som inte rör sig tillräckligt med tanke på hälsan identifieras, nås och lotsas till rådgivningen och uppmuntras att motionera på egen hand och att delta i ledd motion. Servicekedjorna i kommunerna har byggts upp genom samarbete mellan idrotts- och fritidssektorn, social- och hälsovården och olika organisationer. För närvarande har ungefär 150 kommuner sådana servicekedjor. I arbetet med kontaktytorna mellan kommunerna och välfärdsområdena är det bra att komma överens om ansvar och arbetsfördelning i fråga om uppgifterna inom motionsrådgivningen som ingår i handledningen i levnadsvanor samt att bygga upp det konkreta samarbetet.
Arbetet med kontaktytorna är viktigt inte bara inom motionsrådgivningen utan också för tjänsterna inom tillämpad motion som ordnas och koordineras av kommunen. Särskilda målgrupper för tillämpad motion är personen med olika funktionsnedsättningar, långtidssjuka och äldre vars funktionsförmåga försvagats. För att dessa ska kunna delta i motionsverksamhet behövs ett fungerande samarbete mellan social- och hälsovården och rehabiliteringstjänsterna. Jämlik tillgång till motion och idrott förutsätter smidiga arrangemang och samarbetsstrukturer. Det kan handla om assistenter, transporter eller det operativa samarbetet inom rehabiliterings- och motionstjänsterna.
Kommunerna kommer fortfarande att ha ansvaret för fritidstjänsterna men arbetet med kontaktytorna är viktigt
Även om ansvaret för tillhandahållandet av fritidstjänster kvarstår hos kommunerna bör kommunerna inte invagga sig i en föreställning om att vårdreformen och de kommande välfärdsområdena inte skulle påverka hur servicen i kommunerna löper och genomförs. Arbetet med kontaktytor är uppenbart i ovan nämnda exempel men listan är varken uttömmande eller vattentät. Främjandet av kommuninvånarnas hälsa och välfärd kommer i framtiden att kopplas ihop med kommunernas lagstadgade uppgifter dit också ungdoms-, kultur- och idrottstjänsterna hör. Tjänsterna bör därför granskas kritiskt för att se sambanden med annan service, om det redan finns sektorsövergripande samarbete och hur man kan trygga att god praxis och fungerande strukturer består också efter att välfärdsområdena bildats.
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
Nätverk på svenska
Kommunförbundet erbjuder en mängd olika nätverk för samarbete och utvecklingsarbete inom många olika områden. Bekanta dig med de nätverk som är tvåspråkiga eller där arbetsspråket är svenska.
Mallar för anvisningar om sökande av ändring inom småbarnspedagogik, undervisning och utbildning
Bestämmelserna om sökande av ändring i speciallagstiftningen är överordnade det ändringssökande som föreskrivs i kommunallagen. Läs mer
Kaffe med Uffe
En gång per månad bjuder Ulf Stenman, direktör för Kommunförbundet svenska verksamhet på ett virtuellt, aktuellt och spirituellt morgonkaffe på Teams.
Läs mera: Kaffe med Uffe