Kommunförbundet uppmuntrar kommunerna att delta i ett Green deal-avtal som sporrar till effektivare avloppsvattenrening

Miljöministeriet, Vattenverksföreningen och Kommunförbundet undertecknade i oktober ett frivilligt Green deal-avtal om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Syftet är att minska den miljöbelastning som orsakas av näringsämnen och skadliga ämnen i avloppsvatten från tätbebyggelse.

Ett frivilligt avtal har stor betydelse för vattenskyddet: det utvecklar flexibelt reningsverkens verksamhet till en högre nivå än vad som krävs enligt miljötillståndsvillkoren och främjar vattenskyddet. Det Green deal-avtal som nu undertecknats är en fortsättning på det första rekommendationsavtalet på frivillig basis som ingicks 2012.

Nationella mål för 2027

I avtalet uppställs nationella kvantitativa mål för alla reningsverk som behandlar avloppsvatten från tätbebyggelse och som omfattas av direktivet om avloppsvatten från tätbebyggelse. De reningsverk som omfattas av direktivet behandlar avloppsvatten motsvarande den genomsnittliga belastning som minst 2 000 personer orsakar per dygn. Detta uttrycks med personekvivalenten 2 000. Också mindre miljötillståndspliktiga avloppsreningsverk uppmuntras att delta i arbetet för att minska näringsbelastningen från avloppsvatten. 



Målet är att vid reningsverk med en personekvivalent på över 10 000 ska 90 procent av de resultat som granskas som en helhet från alla reningsverk i den aktuella storleksklassen vara bättre än de gränsvärden som anges i miljötillstånden före utgången av 2027. Motsvarande mål för reningsverk med personekvivalenten 2 000–10 000 är 80 procent. De resultat som ska granskas i enlighet med miljötillstånden är till exempel kväve- och fosforhalten i avloppsvattnet. Dessutom eftersträvas att den sammanlagda faktiska biologiska syreförbrukningen ska vara högst 2 600, fosforbelastningen 100, ammoniumkvävebelastningen 400 och kvävebelastningen 2 800 ton per år vid reningsverk med en personekvivalent på minst 2 000.

Avtalet stöder utvecklingen av sektorn genom frivilliga åtgärder

En avgörande roll spelar de vattentjänstverk och avloppsreningsverk som ingår ett frivilligt åtagande att vidta åtgärder för att ytterligare minska den belastning av näringsämnen och skadliga ämnen som avloppsvatten från tätbebyggelse orsakar på miljön. Anläggningarna kan också ställa upp egna mål för sin verksamhet.

En stor del av avloppsreningsverken klarar sig bättre än vad tillståndsvillkoren kräver. I och med avtalet är det önskvärt att tillståndsbeslutet inte skulle omfattas av granskning, om reningsverket frivilligt förbinder sig att uppnå bättre resultat än vad som förutsätts i tillståndet.

Kommunförbundet uppmuntrar kommunerna, vattentjänstverken och avloppsreningsverken att ingå egna åtaganden i avtalet. Avtalsparterna ställer i samarbete upp mål för behandlingen av avloppsvatten från tätbebyggelse, identifierar de viktigaste utvecklingsobjekten och drar upp strategiska riktlinjer för utvecklandet av vattentjänstverkens och avloppsreningsverkens verksamhet. Dessutom främjar de projekt för utveckling av vattenskyddet och andra åtgärder som stöder avtalets mål. Ministeriet utarbetar sammandrag av åtgärderna och resultaten samt utvärderar avtalets effekter och hur målen har uppnåtts.

Kommunerna är ägare i största delen av vårt lands reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse. Avloppsvattenreningen har redan i årtionden hört till de mest verkningsfulla miljöskyddsåtgärderna i kommunerna. Det nya avtalet sporrar kommunerna till ytterligare lösningar inom ägarstyrningen för en allt mer hållbar livsmiljö.

Bekanta dig med avtalet och anvisningarna för att ingå ett åtagande på https://sitoumus2050.fi/sv_SE/jatevesi#/ (på finska)