Lagstiftningsreformerna inom äldreomsorgen ger dem som tillhandahåller och genomför tjänsterna allt mindre spelrum
Förra veckan avslutades remissbehandlingen av de ändringar i äldreomsorgslagen och socialvårdslagen som är en fortsättning på den reform av lagstiftningen om tjänster för äldre som inleddes i fjol.
Kommunförbundet konstaterar i sitt utlåtande 26.8.2021 att de föreslagna lagändringarna innehåller striktare bestämmelser än tidigare om hur tjänsterna ska ordnas och om innehållet i det praktiska genomförandet. Det här inskränker möjligheterna att använda lokala och regionala styrkor samt rådande god praxis. Den skärpta lagstiftningen står också i konflikt med strävan att stärka ordnandet av social- och hälsovårdstjänster genom social- och hälsovårdsreformen.
De föreslagna lagändringarna medför nya lagstadgade skyldigheter för dem som tillhandahåller tjänsterna, eftersom bland annat hemvård ska tillhandahållas oberoende av tiden på dygnet. Enligt gällande lagstiftning ska staten ersätta nya kostnader för utvidgade uppgifter till fullo. Det krångliga är att det ofta är svårt att uppskatta de ekonomiska konsekvenserna eftersom det saknas en tillförlitlig nationell kunskapsbas. Om det till exempel inte finns tillgång till information om hur många klienter som trots sina behov inte får hemvård under alla tider på dygnet, är det sannolikt att den bedömning av lagändringens ekonomiska konsekvenser som ingår i regeringspropositionen inte stämmer.
Även om det finns ett behov av att revidera lagstiftningen om tjänster för äldre, är den största risken för reformer som görs stegvis att det inte finns någon helhetsbedömning av konsekvenserna för personalen. En sådan bedömning är särskilt viktig eftersom ändringarna i lagstiftningen om tjänster för äldre påverkar efterfrågan på samma yrkespersoner, i synnerhet närvårdare och sjukskötare, som har berörts också av ändringar i annan lagstiftning.
Risken är stor för att man hamnar i en situation där de som ordnar och producerar tjänsterna på grund av bristande tillgång på personal inte kan fullgöra sina lagstadgade skyldigheter av orsaker som är oberoende av dem.
Avsikten är att ändringen ska träda i kraft 1.1.2023