Arbetet med kontaktytorna mellan kommuner och välfärdsområden pågår – systematiken och användningen av lägesbilden kunde vara bättre

Enligt Kommunförbundets kartläggning av läget i samarbetet mellan kommuner och välfärdsområden deltar en klar majoritet, det vill säga nästan två tredjedelar av kommunerna och deras olika sektorer i beredningen av kontaktytorna med välfärdsområdet. Skillnaderna mellan välfärdsområdena och kommungrupperna är dock stora. Enkätresultatet påverkas också av uppgiftslämnarens ställning. Deltagandet är störst i Västra Nyland och Päijänne-Tavastland, samt i städer med över 100 000 invånare.

Enligt undersökningen finns det mycket utrymme för utveckling i beredningen av kontaktytorna. Det gäller i synnerhet systematiken i samarbetet samt användningen av en gemensam kunskapsbas och lägesbild. I dagens läge tycks dessa och andra förutsättningar för samarbete, såsom öppenhet, växelverkan, regelbundna möten och namngivna ansvariga, fungera bäst i Norra Karelen och Norra Österbotten.

- Eftersom det är fråga om en komplex helhet är resultatet inte överraskande. Beredningen av kontaktytor har på många håll nyss inletts eller knappt börjat, bland annat på grund av organiseringen av välfärdsområdena och tidtabellerna för val av ansvariga personer, säger Karri Vainio, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.Enkäten visade också att kommunerna har begränsade resurser för beredningen av kontaktytorna.

 

Arbetsfördelningen mellan kommunerna och välfärdsområdena behöver också vara tydligare

Enligt enkäten är arbetsfördelningen fortfarande inte tillräckligt tydlig inom flera av kontaktytornas delområden. Otydligheter i arbetsfördelningen sågs särskilt inom integrationsfrämjande verksamhet, i frågor som gäller boendet och främjandet av sysselsättningen. Arbetsfördelningen ansågs tydligast i samarbetet inom bildnings- och vårdtjänsterna samt miljö- och hälsoskyddet.

- Otydligheterna i arbetsfördelningen påverkas särskilt av att lagstiftningen om främjandet av sysselsättningen är halvfärdig. För att kunna lösa oklarheterna behövs förutom samarbete mellan kommunerna och välfärdsområdena också nationella åtgärder, säger Vainio.

Enkäten utredde också hur reformen påverkar de uppgifter och tjänster som tillhandahålls i kontaktytorna. Den allmänna uppfattningen var att reformen varken förbättrar eller försämrar förutsättningarna att sköta uppgifterna i kontaktytorna mellan kommunerna och välfärdsområdena.

Enkätresultaten används i planeringen av det nationella förändringsstödet

- Enkäten gav också mycket positiv respons. Svaren lyfte fram kommunernas och välfärdsområdenas samarbetsvilja, växelverkan och det multiprofessionella arbetet i beredningen, säger Liisa Jurmu, projektchef för projektet kring kontaktytor och förändringsstöd vid Kommunförbundet. Enkätresultatet kommer att användas också i planeringen av stöd för kontaktytorna på nationell nivå.

- Vid bedömningen av resultaten är det bra att utöver kommunens storlek och regionen också beakta uppgiftslämnarens ställning, det vill säga om uppgiftslämnaren är en tjänsteinnehavare som representerar allmän förvaltning eller sektorledningen eller en ledande förtroendevald. De förtroendevaldas svar påverkas rätt ofta av om den förtroendevalda samtidigt är förtroendevald i välfärdsområdet, säger MariannePekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

Uppgifterna framgår av Kommunförbundets enkät för kartläggning av läget i samarbetet mellan kommuner och välfärdsområden. Enkäten riktade sig till kommunernas och samkommunernas ledande tjänsteinnehavare, sektorchefer samt till ordförandena i kommunernas styrelser och fullmäktige. Enkäten gjordes i augusti 2022 och besvarades av 686 personer från olika sektorer i kommuner och samkommuner, av dessa representerade 112 personer kommunens eller samkommunens politiska ledning.