Arbetslivets och serviceproduktionens behov måste beaktas när utbildningen inom räddningsbranschen reformeras
Räddningsverken är oroade över hur reformen av utbildningen inom räddningsväsendet kommer att påverka serviceproduktionens kapacitet och den växande personalbristen inom räddningsbranschen. Brist på räddningspersonal hör till vardagen vid räddningsverken redan nu och man befarar att reformen av utbildningssystemet kommer att förvärra personalbristen ytterligare.
Räddningsverken har som grund för det framtida utbildningssystemet inom räddningsbranschen föreslagit en modell enligt vilken räddningsmannaexamen förblir en yrkesinriktad examen som också i framtiden ska garantera räddningsmän ett relativt snabbt inträde i arbetslivet samt en högklassig och tillräcklig mängd arbetsplatsförlagd utbildning som en del av det nya utbildningssystemet.
En förändring i räddningsverkens förslag till modell, jämfört med det nuvarande utbildningssystemet, är att examen till sin omfattning föreslås vara på samma nivå som en specialyrkesexamen. På så vis vore ett något bredare studieinnehåll möjligt och man kunde trygga den gedigna yrkeskompetens och de praktiska färdigheter som krävs i räddningspersonalens arbete.
- Några så stora samhälleliga förändringar har vi inte framför oss, att räddningspersonalens arbetsuppgifter i framtiden skulle kräva kompetens av en omfattning som motsvarar en yrkeshögskoleexamen, där studieinnehållet vore närapå tre gånger så omfattande och utbildningstiden tre gånger så lång jämfört med den nuvarande räddningsmannaexamen, säger Pekka Tähtinen, räddningschef vid räddningsverket i Satakunta.
- Därför är det inte befogat att sträva efter att grundexamen inom räddningsbranschen ska vara på yrkeshögskoleexamensnivå, fortsätter Tähtinen. Tähtinen har representerat räddningsverken i projektet för att reformera utbildningen inom räddningsbranschen.
För att säkerställa serviceproduktionens kapacitet krävs en stark grundläggande yrkeskompetens och ett smidigt utbildningssystem också i framtiden
När utbildningssystemet reformeras måste man beakta att det med tanke på räddningsmännens yrke och arbetsuppgifter är just yrkeskompetensen, de praktiska färdigheterna och den fysiska prestationsförmågan som måste vara starka. Räddningsverken anser inte att en räddningsmannautbildning på yrkeshögskolenivå som ett värde i sig skulle ge något betydande mervärde för branschen med tanke på arbetslivet och arbetsuppgifterna. I stället ser man en risk för att den grundläggande yrkeskompetensen och serviceproduktionens kapacitet försämras samt att bristen på arbetskraft ökar i och med att utbildningstiden förlängs avsevärt.
En kompetens på yrkeshögskoleexamensnivå är motiverad utgående från arbetslivets behov och arbetsuppgifterna inom räddningsbranschen först när det gäller chefs- och befälsuppgifter, säger Tähtinen. Räddningsverken har därför föreslagit att nuvarande fristående underbefäls- och befälsexamina i framtiden ska ersättas med en enda yrkeshögskoleexamen för räddningsbranschen.
- Räddningsmannaexamen som en specialyrkesexamen kan också motiveras med att man bör kunna utveckla utbildningssystemet smidigt och skilt för varje förvaltningsområde i takt med att kraven inom verksamhetsmiljön förändras, säger koordinator Terhi Virtanen från Kommunförbundet.
Arbetslivets krav och samhällets behov i framtiden är förknippade med allt fler osäkerhetsfaktorer och det är omöjligt att med säkerhet gardera sig mot dessa. Därför bör räddningsbranschens utbildningssystem också i fortsättningen vara sådant att dess innehåll kan utvecklas på ett smidigt och branschspecifikt sätt. Räddningsverken betonar att man bör gå vidare med utbildningsreformen utgående från arbetslivets och samhällets behov samt att man på ett övergripande sätt bör utreda reformens verkliga konsekvenser för serviceproduktionen.
Närmare upplysningar:
Pekka Tähtinen, pekka.tahtinen@satapelastus.fi, tfn 02 621 1500
Terhi Virtanen, terhi.virtanen@kommunforbundet.fi, tfn 09 771 2624