De finländska kommunerna behöver en omfattande beredskap för ekonomiska problem och säkerhetshot – beredskapen är god

Rysslands attack mot Ukraina har mångfasetterade och globala konsekvenser. Även kommunerna i Finland måste nu förbereda sig i så stor utsträckning som möjligt på de ekonomiska konsekvenserna samt på att förbättra säkerheten och hjälpa ukrainare som flyr från kriget, säger Ari Korhonen, specialsakkunnig i beredskap och säkerhet. 

Kommunförbundet ger kommunerna stöd i beredskapsfrågorna. Vi har sammanställt ett informationspaket om konsekvenserna av kriget i Ukraina till stöd för kommunernas verksamhet och sänt separata promemorior till kommunerna och sektornätverken. Upptagningen av vår webbsändning från 4.3 finns på KuntaTV: s webbplats. 

Kriget och sanktionerna påverkar till exempel företagens verksamhet och därigenom kommunernas skatteinkomster. Det kan till exempel uppstå problem i importen och exporten samt i energiförsörjningen. Kommunerna måste bedöma vilka viktiga funktioner som är mest kritiska för kommunens verksamhet och som ska fungera i alla situationer. 

Det är nu skäl att även betona beredskapen för krigshot. För närvarande finns det inget hot om krig mot Finland, men förberedelser för krigshot måste vidtas under fredstid. Samtidigt är det skäl att förbereda sig på cyber- och hybridpåverkan som riktar sig mot kritisk infrastruktur och informationssystem.

Då flyktingar från Ukraina kommer också till Finland är kommunen ofta den myndighet som man vänder sig till på gräsrotsnivå. Den som flytt från Ukraina kan söka tillfälligt skydd inom hela EU. I Finland är det Migrationsverket som ansvarar för ansökningarna. På Migrationsverkets webbplats finns mer information om hur man söker tillfälligt skydd. 

Städerna och kommunerna har anvisat ekonomiskt och medicinskt stöd till Ukraina. Även vänortsförbindelser med Ryssland har frysts. 

Enligt Tommi Laurinen, direktör för räddningsväsendet och beredskapen vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland, har de finländska kommunerna mycket goda utgångspunkter för beredskapen. På 2000-talet har kommunernas roll inom beredskapen tydligt identifierats och erkänts. Enligt Laurinen är det knappast överdrivet att säga att Finland är ett föredöme inom beredskapen. Vår försörjningsberedskap hör till världstoppen. De stora städerna har den viktigaste rollen för beredskapen. 

Kommunerna har omfattande kunskaper inom beredskap, även om nivån varierar något från kommun till kommun. Stora kommuner har vanligen till exempel större personalresurser. Det lönar sig för kommunerna att nu utveckla de delar av beredskapen där det finns brister. Till exempel räddningsverken och regionförvaltningsverken ger stöd i form av handböcker, beredskapsövningar och försvarskurser.