Enkät om byggnadstillsynsförvaltningen: Hur påverkar den föreslagna bygglagen byggnadstillsynen

Finlands Kommunförbund skickade ut en enkät till de ledande sakkunniga vid kommunernas byggnadstillsyn om läget inom byggnadstillsynsförvaltningen och konsekvenserna för kommunernas byggnadstillsyn av förslaget till revidering av markanvändnings- och bygglagen som var aktuellt vid tidpunkten för enkäten i slutet av 2021. I utkastet till plan- och bygglag föreslogs bland annat att byggnadstillsynen ska organiseras vid enheter på två nivåer och att den lagstadgade tillståndströskeln ska ändras.

Inte någon nämnvärd förändring i ordnandet av byggnadstillsynen efter 2017 års enkät

Byggnadstillsynsmyndighetens uppgifter ordnas enligt svaren till 92 procent självständigt i den egna kommunen. Sammanlagt 12 procent av kommunerna hade gemensamma byggnadsinspektörer tillsammans med en annan kommun. Nästan alla kommuner hade samarbetat inofficiellt med tjänsteinnehavare i andra kommuner antingen regelbundet eller sporadiskt.

Också arbetstidsfördelningen är liknande som i 2017 års enkät. Inom byggnadstillsynen består cirka 52 procent av arbetstiden av tillstånds- och tillsynsuppgifter.

Det går inte att göra någon exakt bedömning av personalresurserna inom byggnadstillsynen utifrån enkäten. Enligt en grov bedömning har antalet sakkunniga ökat en aning sedan 2017. De allmänt kända utmaningarna i fråga om tillgången på arbetskraft gäller också byggnadstillsynens uppgifter. Den vanligaste utmaningen var tillgången på personal och den näst vanligaste var att kunna erbjuda en attraktiv lönenivå.

Skillnader i personalens utbildning mellan enheter av olika storlek

Vid enheterna med färre än 100 000 invånare fanns i genomsnitt flest personer som avlagt lägre byggnadsteknisk YH-examen eller motsvarande examen, medan den vanligaste utbildningsbakgrunden vid enheter med fler än 100 000 invånare var annan högre högskoleexamen inom byggbranschen, till exempel arkitekt.

Enligt enheternas svar fanns jurister anställda inom byggnadstillsynen endast vid enheter som hade fler än 20 000 invånare. Byggnadstillsynen för enheter med mindre än 10 000 invånare hade inte anställda VVS-tekniska experter.

Genom tillståndsavgifter för byggnadstillsynen täcks kostnaderna för ordnandet av myndighetsverksamheten på varierande sätt, beroende på kommunstorleken. Ungefär en fjärdedel av enkätdeltagarna uppgav att cirka hälften av verksamhetsutgifterna täcks med avgifter. Fem procent uppgav att inkomsterna var större än verksamhetsutgifterna.

Merparten ansåg det inte nödvändigt att höja tillståndströskeln enligt förslaget i totalrevideringen av markanvändnings och bygglagen

Av de kommuner som besvarade enkäten bedömde 114 (89 %) att förslaget till totalrevidering av markanvändnings- och bygglagen som var aktuellt vid enkättidpunkten kommer att leda till minskade tillståndsavgiftsintäkter för kommunernas byggnadstillsynsmyndigheter. I genomsnitt uppskattades det att intäkterna av tillståndsavgifter kommer att minska med 27,5 procent.

Av dem som svarade ansåg 94,7 procent att det inte var nödvändigt att höja tillståndströskeln som föreslagits i samband med totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen.

Av respondenterna ansåg 83 procent det inte vara möjligt att stå till förfogande med expertis till den andra byggnadstillsynsnivån, om modellen med byggnadstillsyn på två nivåer förverkligas på det sätt som föreslagits i samband med totalrevideringen av markanvändnings- och bygglagen.

Av den arbetstid som används för bygglov går i snitt 12 procent till bedömning av projekterarnas och arbetsledarnas behörighet. Det centraliserade system med behörighetsintyg som föreslagits i samband med totalrevideringen av lagen ansågs i princip minska arbetsmängden när det gäller bedömningen av behörigheten för sådana planerings- och arbetsledningsuppgifter som är mer krävande än vanligt. Cirka var tredje (31 %) bedömde dock att arbetsmängden inte alls skulle minska.  

Enkätresultaten kan utnyttjas bland annat vid jämförelse av byggnadstillsynens resurser och vid utvecklingen av verksamheten. Resultaten kan också utnyttjas i den pågående revideringen av markanvändnings- och bygglagen.

Fakta om enkäten:

Enkäten besvarades av sammanlagt 129 personer, av vilka 115 svarade för en enskild kommuns räkning och 14 för två eller flera kommuners räkning. Enkätdeltagarna representerade sammanlagt 151 kommuner i Fastlandsfinland, vilket ger en svarsprocent på 52. Svaren täcker 48 procent av invånarna i alla kommuner på det finländska fastlandet. De åländska kommunerna ingick inte i målgruppen. Till enkäten (på finska).