De första MBT-avtalen ingicks mellan staten och de fyra största stadsregionerna åren 2011–2012. Under den senaste, tredje avtalsomgången år 2021 utvidgades avtalsförfarandet till tre nya stadsregioner. I dagsläget omfattar förfarandet de sju största stadsregionerna. Sammanlagt 56 procent av finländarna bor i de kommuner som omfattas av avtalen.
Dessa städer och stadsregioner har en betydande roll för hela samhällsekonomin. Det är viktigt att kommunerna i stadsregionerna samarbetar för att skapa ett tillräckligt utbud av bostäder, en ändamålsenlig samhällsstruktur och fungerande trafiksystem. De interna trafikförbindelserna inom stadsregionerna garanterar invånarna en smidig vardag och en fungerande stad, och möjliggör samtidigt en effektiv arbetsmarknad.
I Kommunförbundets utredning kartlades läget inom MBT-avtalsförfarandet och stadsregionplaneringen som stöder det, och man bedömde hur fungerande förfarandet är. Utredningen ger också exempel på god praxis och lärdomar samt föreslår åtgärder för att lösa problem och utmaningar och vidareutveckla det nuvarande förfarandet.
- Resultaten visar att MBT-avtalen är ett fungerande sätt att organisera samarbetet mellan stadsregionerna och staten. Avtalen behövs alltså även i fortsättningen, säger Mervi Hemminki, sakkunnig vid Kommunförbundet.
Förfarandet har också haft en positiv inverkan på samarbetet mellan kommunerna i stadsregionerna. Enligt utredningen anses effekterna av avtalen vara goda. Man har undanröjt hinder för tillväxt genom att utveckla stadsregionerna enligt de principer som överenskommits i avtalen och genom att genomföra åtgärder som skrivits in i avtalen. Mycket återstår dock ännu att göra, då de mångfacetterade utmaningarna kräver allt tätare samarbete mellan kommunerna och staten. Det krävs också större insatser och mer konkreta åtgärder.
För att uppnå målen i MBT-avtalen krävs tillräcklig finansiering. Trycket på städerna när det gäller investeringar är stort även i fortsättningen. Finansieringsansvaret kan inte längre påföras städerna till exempel i fråga om trafikprojekt. Det är viktigt att man enas om finansieringsandelen i samråd, och att kostnaderna för utveckling av stadsregionerna fördelas mellan kommunerna och staten enligt tydliga, gemensamt överenskomna grunder.
Städerna är drivkrafter för ekonomin. Därför behöver deras nationella betydelse erkännas och tillräckliga ekonomiska resurser anvisas för utveckling av dem också i statsbudgeten. I fortsättningen bör man också säkerställa att förhållandet mellan MBT-avtalen och Trafik 12-planen är tydligt och att beredningen samordnas.
Av utredningen framgick också att avtalsförhandlingsprocessen bör göras tydligare och smidigare så att förhandlingsparterna har en klar uppfattning om förfarandets syfte och mål redan när de går in i förhandlingarna. För att hitta samförstånd och ett gemensamt mål är det också viktigt att båda parter har en tillräckligt välunderbyggd uppfattning om stadsregionernas särdrag och behov. Också själva förhandlingsprocessen borde göras smidigare och tydligare.
Andra utvecklingsbehov som identifierades i utredningen gällde bland annat att stärka delaktigheten i den stadsregionala planeringen. Nya metoder behövs, eftersom de etablerade metoderna ofta upplevdes nå endast en tämligen liten och snäv grupp människor i det civila samhället. Det ansågs också viktigt att stadsregionernas planer beaktas i högre grad vid beredningen av MBT-avtalen, eftersom stadsregionernas särskilda behov, långsiktiga mål och centrala utvecklingsbehov sammanfattas i planerna.
Att planerna beaktas bättre i beredningen av avtalen upplevs som viktigt för att de ska ha en större verkningsfullhet. Det vore önskvärt med mer flexibilitet i fastställandet och avgränsningen av åtgärderna för att de lokala förhållandena och möjligheterna bättre ska kunna beaktas i avtalen.
- Med tiden, när förhållandena förändras, uppstår det olika slags tryck på att inkludera nya prioriteringar och mål i avtalen. För att de ska vara hanterbara och effektiva instrument för att uppnå centrala mål, finns det skäl att förhålla sig förbehållsamt till en tematisk utvidgning av MBT-avtalen. Redan nu ingår bekämpningen av klimatförändringen och dess följder i MBT-avtalen, säger stadsutvecklingschef Henrik Lönnqvist.
- Om nya teman tas med kan det komplicera förhandlingsprocessen, vilket inte är önskvärt redan med tanke på de nuvarande utmaningarna i avtalsförfarandet. För andra teman kan man vid behov utveckla egna mer specifika instrument med egna incitament, säger Mervi Hemminki, sakkunnig vid Kommunförbundet.
Avtalens verkningsfullhet ökar inte genom en utvidgning av deras innehåll, utan genom rätt riktade och tillräckliga ekonomiska resurser samt tydliga mål och incitament. En förutsättning för ett lyckat samarbete är tydliga och klara mål och åtgärder, samförstånd om MBT-avtalens syfte, en gemensam ambition samt ett åtagande att verkställa avtalen. Då de problem som identifierats i utredningen åtgärdats, har MBT-avtalsförfarandet full beredskap att även i fortsättningen bidra till en effektiv stadspolitik.
