Kommuninvånarna identifierar sig i allt högre grad med Europa

En granskning av i vilken mån invånarna identifierar sig med Europa och Europeiska unionen visar en uppåtgående trend över en period på nästan 25 år. Åren 2015 och 2017 var identifieringen med Europa som högst, medan identifieringen med Europeiska unionen var som högst år 2015.

Identifieringen med Europa har ökat med 10 procentenheter och identifieringen med Europeiska unionen med 15 procentenheter sedan 1996. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets senaste invånarenkät från våren 2020.

– Generellt kan man säga att kommuninvånarna identifierar sig med Europa snarare i hög än i liten grad: av enkätdeltagarna identifierar sig 45 procent i ganska hög, eller i hög grad med Europa, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.

– Diskussionen om den europeiska identiteten och medborgarnas identifiering med olika regionala helheter är mer aktuell på årets Europadag än på länge.

Kommuninvånarna och medborgarna känner klart starkare samhörighet med Europa än med Europeiska unionen. Åsikterna om EU går isär – ungefär en tredjedel identifierar sig i hög grad med EU, medan närmare 40 procent identifierar sig med unionen i lägre grad.

I stora städer känner man mest samhörighet med Europa och Europeiska unionen

En analys enligt kommunstorlek visar att identifieringen med Europa och Europeiska unionen är högst i städer med över 100 000 invånare och lägst i kommuner med färre än 5 000 invånare. Skillnaderna mellan kommunerna är stora.

– För kommunerna är EU en betydande arena – enligt utredningar har omkring 60 procent av kommunernas beslut och uppgifter samband med Europeiska unionen, säger Pekola-Sjöblom.

I åtta av kommunerna som medverkade i undersökningen 2020 har minst hälften av de tillfrågade uppgett att de känner ganska eller väldigt stark samhörighet med Europa. Bland dessa kommuner finns de stora städerna Vanda, Åbo och Uleåborg, men också ett antal mindre städer och kommuner: Nådendal, Kyrkslätt, Kimitoön, Sibbo och Hattula.

– En faktor som delvis förenar dessa kommuner verkar vara att de är belägna i huvudstadsregionen eller i närheten av någon annan stor stad, men det torde också finnas bakomliggande faktorer på individnivå som förklarar identifikationen, såsom åldersstruktur, utbildning och yrkesställning, bedömer Pekola-Sjöblom.

På individnivå är det personer med universitetsexamen, studerande, personer i ledande ställning, personer mellan 18 och 29 år och personer över 70 år som identifierar sig i högst grad med Europa och Europeiska unionen. Kvinnor identifierar sig med Europa och EU i högre grad än män och de som bor i kommuncentrum och i kommunens randområden eller i förorter i högre grad än de som bor i glesbygden.

Invånarna identifierar sig i huvudsak med Finland

Enligt en mätning från 2020 uppgav hela 86 procent av dem som svarade på enkäten att de identifierar sig i ganska hög, eller i hög grad med Finland.

Över hälften av de tillfrågade identifierar sig också i hög grad med Norden, hemkommunen och det egna landskapet. Knappt hälften av dem som svarade identifierar sig med lokala helheter som är mindre än en kommun.

Drygt en fjärdedel av de kommuninvånare som svarade uppgav att de identifierar sig i hög grad med både Europa och Europeiska unionen. En nästan lika stor andel identifierar sig förutom med Europa och EU även med Norden.

Enkäten genomfördes som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025. I invånarundersökningen kartlades vad invånarna anser om hemkommunens verksamhet, service, inflytande och beslutsfattande. Enkäten besvarades av nästan 11 000 kommuninvånare från 43 kommuner runt om i Finland.  

Läs mer.