Revideringen av normstyrningen i kommunerna och lagförsöken har en lång historia – frågan aktuell igen
I Kommunförbundets forskningsrapport Norminpurkuselvitysten ja kokeilujen monivaiheinen historia ja nykytila (Utredningar om normuppluckring och försök – den skiftesrika historian och nuläget) beskrivs de statliga projekt som pågått eller genomförts under de senaste årtiondena i syfte att luckra upp eller förenkla den lagstiftning som gäller kommunerna. Rapporten beskriver också kommunala lagförsök som endera pågått eller pågår. Rapporten har utarbetats som ett sakkunnigarbete inom Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025 och programmet Nya hållbara kommuner.
Normstyrningen av kommunens uppgifter och skyldigheter utreddes och utvärderades på 2010-talet, då målet var att åstadkomma kostnadsbesparingar genom att minska denna styrning. Uppluckringen av normerna förverkligades aldrig, eftersom man utgick ifrån att den social- och hälsovårdsreform samt landskapsreform som var under beredning skulle vara ett sätt att uppnå offentliga besparingar.
- Vid revideringen av normstyrningen behöver man i fortsättningen också beakta hurdan normstyrning som stöder kommunernas framgång och möjligheter att åstadkomma högklassiga tjänster för invånarna, säger Kommunförbundets utvecklingschef Sini Sallinen.
- Försöket med frikommuner på 1990-talet ledde till många ändringar i lagstiftningen. Försöket med regionalt samarbete och förvaltningsförsöket i Kajanaland på 2000-talet ledde inte till några bestående ändringar i lagstiftningen, men de var i övrigt viktiga försök. Också under 2010–2020-talen har det pågått lagförsök om förenklade bygg- och planbestämmelser, sektorsövergripande verksamhetsmodeller för välfärd, kommunförsök för sysselsättning samt tvåårig förskoleundervisning, berättar Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.
- Effekterna av lagförsöken under 2010–2020-talen har dock inte utvärderats på ett samordnat sätt med tanke på utvecklingen av regleringskulturen, säger Pekola-Sjöblom.
Förhållandet kommun–stat och kommunala reformer är återkommande teman i utvecklingen av förvaltningen
Förhållandet mellan kommunen och staten samt reformer som gäller kommunerna är återkommande teman i utvecklingen av förvaltningen i Finland. Av rapporten framgår att kommunerna och städerna upprepade gånger har gett starkt stöd för att minska normstyrningen och de olika lagförsöken.
- Enligt Kommunförbundets enkäter har kommunerna åtminstone sedan 2009 betonat att en alltför sträng lagstiftning hindrar flexibla verksamhetsprinciper i kommunerna. Den upplevs också begränsa utvecklingsarbetet och uppgifter kring främjandet av livskraften, säger Pekola-Sjöblom.
- Att stärka den kommunala självstyrelsen och lätta på detaljregleringen av kommunernas uppgifter har också lyfts upp som det primära i Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet. Vi ser lagförsöken som ett sätt att testa en ny slags reglering innan beslut fattas om permanenta lagstiftningsändringar, säger Sini Sallinen.
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
Sini Sallinen
- kommunledning
- kommundemokrati och hållbar utveckling
- Kommunförbundets forskningsverksamhet och forskningsprogram
- undersökningar om kommundemokrati och ledarskap
- kommunalvalet
- kommundirektörsnätverket Grupp44, nätverket för hel- och deltidsanställda ordförande
Ett nätverk för dig som jobbar med språk och översättning i kommunsektorn
Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.