Totalrevidering av integrationslagen – kommunernas ansvar för integrationshelheten ökar

I juni 2022 gav vi ett utlåtande om utkastet till regeringens proposition med förslag till lag om främjande av integration samt andra lagar som har samband med den. Propositionen som utarbetats vid Arbets- och näringsministeriet gäller en totalrevidering av integrationslagen. Enligt förslaget ska kommunen ansvara för främjandet av integrationen både för invandrare som är arbetslösa arbetssökande och för invandrare som står utanför arbetskraften. 

Dessutom föreslår ministeriet också nya lagstadgade uppgifter för kommunerna och en utvidgning av lagens tillämpningsområde.

Utgångspunkt: lagändringen behövs för att effektivera integrationen

Ett gott samarbete effektiverar integrationen. I lagen ska man tydligt definiera de olika myndigheternas ansvar och anvisa aktörerna tillräcklig finansiering. Annars uppnås inte målsättningarna för revideringen av lagen.

Det är också viktigt att förbereda sig på de effekter som plötsliga fenomen i de globala migrationsströmmarna har på främjandet av integrationen. Varken i den nuvarande integrationslagen eller i förslaget har man beaktat vilka praktiska konsekvenser exempelvis tillfälligt skydd har för kommuner och välfärdsområden.

Sysselsättningsmöjligheter för kunder inom integrationstjänsterna och sysselsättningsåtgärder

I förslaget utökas kommunens ansvar för främjandet av integration. Vi anser att främjandet av integration och främjandet av sysselsättningen är nära kopplade till varandra. En överföring av det övergripande ansvaret skulle vara förenlig med utökningen av kommunernas roll inom det sysselsättningsfrämjande arbetet.

Vi anser att det av RP-utkastet och den kommande lagstiftningen gällande arbets- och näringstjänsterna 2024 inte tillräckligt tydligt framgår vilka tjänster enligt integrationslagen som kommunen ansvarar för och vilka som arbetskraftsmyndigheten ansvarar för. Också samkommunens roll och ansvar förblir delvis oklara.

Städerna och kommunerna är sinsemellan mycket olika. Bestämmelserna skulle i praktiken begränsa kommunernas beslutanderätt när det gäller hur de ordnar sina tjänster. Vi understöder inte förslaget att kommunernas sätt att ordna tjänster skulle begränsas genom lag. Vi vill framhålla att det behövs sådan lagstiftning som beaktar kommunernas omständigheter och behoven hos dem som ska integreras.

Finansieringsbasen i skick

Enligt utkastet till proposition ska staten ersätta kommunerna och välfärdsområdena för kostnaderna för främjandet av integration delvis som en del av statsandelen för basservice och delvis som en del av de kalkylerade ersättningar som betalas för mottagande och främjande av integration av personer som får internationellt skydd.

Den kommande statsrådsförordningen, där det föreskrivs om beloppet av de kalkylerade ersättningarna till kommunerna och välfärdsområdena, ingick inte i bilagorna till regeringspropositionen så att vi skulle ha kunnat kommentera den.

I de anslag som reserveras för kommunerna bör man beakta det eventuellt snabbt ökande behovet av integrationsutbildning och andra integrationstjänster om invandringen plötsligt ökar. Det är nödvändigt att förbereda sig för detta och att reservera tillräckliga anslag i statsbudgeten.

Dataskyddsfrågor måste beaktas

Enligt propositionen ska uppgifterna om dem som är kunder inom integrationstjänsterna förvaltas genom gemensamt personuppgiftsansvar (kommunerna, RFV, NTM-centralernas samt arbets- och näringsbyråernas myndighet som producerar utvecklings- och förvaltningstjänster, dvs. UF-centret). När det gäller ett gemensamt personuppgiftsansvar är det absolut nödvändigt att man klart avtalar om och beskriver rollerna och ansvaret.

I maj ordnade vi ett webbinarium för kommunerna om totalrevideringen av integrationslagen. På plats fanns deltagare från ungefär 100 kommuner. Vårt utlåtande baserar sig delvis på det underlag eller de prioriteringar som vi fått av kommunerna.

Bekanta dig med vårt utlåtande! (lausuntopalvelu.fi, på finska)

Vad går utkastet till regeringsproposition ut på?

Utkastet till regeringsproposition har ett starkt samband med beredningen av lagstiftningen gällande arbets- och näringstjänsterna 2024. Avsikten är att den nya lagen om främjande av integration ska träda i kraft samtidigt som den reviderade lagstiftningen om arbets- och näringstjänsterna i slutet av 2024.