Trakasserier mot kommunala beslutsfattare växande bekymmer

De förtroendevaldas bedömningar av förtroendearbetet och beslutsfattandet är i huvudsak positiva, men trakasserierna mot de kommunala beslutsfattarna är ett växande bekymmer. Detta framgår av en undersökning om de kommunala förtroendevaldas uppgifter och attityder som genomförts i samarbete mellan Åbo Akademi och Kommunförbundet. En knapp tredjedel (31,5 procent) av svarslämnarna rapporterade att de upplevt trakasserier på grund av sitt arbete eller förtroendeuppdrag. Trakasserier lyfts också fram som en orsak när man frågar varför människor inte vill ställa upp i kommunalvalet. 

Kommunens beslutsklimat har i genomsnitt hållit sig på en god nivå mellan 1995 och 2020, men beslutsfattarnas bedömningar varierar ändå betydligt i de olika kommunerna.

Beslutsklimatet är dock ett mycket lokalt fenomen. Svarslämnarnas bedömningar av samarbetsklimatet korrelerar starkt med deras bedömningar av hur väl beredningen fungerar och hur öppen den är.

Bedömningarna av maktstrukturerna har hållits stabila

Trots att kommunerna har genomgått många olika reformer under de senaste årtiondena, har de förtroendevaldas bedömningar av bland annat maktstrukturerna och beslutsklimatet i genomsnitt hållits mycket stabila under den granskade 25-årsperioden 1995–2020. Allt större skillnader framför allt i bedömningarna bland beslutsfattare i de minsta kommunerna (med under 5 000 invånare) och i stora städer (med över 100 000 invånare) visar dock på en särutveckling i kommunsektorn.

Enligt de kommunala beslutsfattarnas bedömningar har kommunstyrelsen, kommundirektören eller borgmästaren samt kommunstyrelsens ordförande det största inflytandet i kommunens politiska beslutsfattande. När det gäller sakfrågor bedömer de förtroendevalda att kommunstrategin och budgeten är områden där de kan påverka mest, medan de har minst möjlighet att påverka frågor på landskapsnivå samt förhållandet mellan kommun och stat.

Kommunala beslutsfattare delade kring utvecklingen av den kommunala demokratin

På samma sätt som tidigare motsvarande beslutsfattarundersökningar har visat, delar inställningen till utvecklingen av den kommunala demokratin ganska starkt upp de kommunala beslutsfattarna i olika läger. Denna iakttagelse gäller utvecklingen av såväl den representativa som den direkta demokratin.

När det gäller utvecklingsåtgärder för en representativ demokrati är det utvecklingen av etiska spelregler och praxis för fullmäktigemotioner som får mest stöd. Av de kommunala beslutsfattare som svarade förhåller sig 69 procent positiva till båda utvecklingsmetoderna.

Undersökningen om de kommunala förtroendevaldas uppgifter och attityder baserar sig på en beslutsfattarenkät som genomfördes hösten 2020 som en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025.

I undersökningen granskades de centrala kommunala beslutsfattarnas – fullmäktigeledamöternas, styrelseledamöternas och de ledande tjänsteinnehavarnas – synpunkter på det kommunala beslutsfattandet, kommunens verksamhetsförutsättningar och utvecklingen av kommunens verksamhet i 42 finländska kommuner. I undersökningen jämfördes resultaten i tillämpliga delar med resultaten av motsvarande beslutsfattarundersökningar som genomförts under perioden 1995–2017 i samband med Kommunförbundets tidigare forskningsprogram.

Kommunens beslutsfattare under en brytningstid. Undersökning om de kommunala förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas verksamhet och attityder 2020. (på finska)

Tidigare publicerade delresultat:

• Kommunala beslutsfattare understöder samutveckling med dem som använder tjänsterna
• Beslutsklimatet varierar mellan kommunerna
• Förtroendeuppdrag i stora städer kräver allt mer tid
• Utvecklingen av Finlands ekonomi, det lokala näringslivet och ekonomin i den egna kommunen inverkar mest på verksamhetsförutsättningarna under kommande fullmäktigeperiod
• Kommunala beslutsfattare vill främja en hållbar utveckling genom att satsa på företagande och arbete

Närmare upplysningar:

Siv Sandberg, forskare, Åbo Akademi, tfn 0400 726380, siv.sandberg(at)abo.fi

Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef, Kommunförbundet, tfn 050 3375634, marianne.pekola-sjoblom(at)kommunforbundet.fi

Läs mer om Beslutsfattarundersökningen.