Upp till 80 procent av finländarna bor i en kommun med klimatmål
Visste du att upp till 80 procent av finländarna bor i en kommun som har ett klimatmål? Detta och andra fakta om kommunernas klimatarbete framgår av en utredning om kommunernas klimatarbete. Utredningen som gjordes av sakkunniga från Kommunförbundet, Finlands miljöcentral SYKE och Naturresursinstitutet LUKE undersökte hur klimatpolitiken etablerats i kommunerna. Antalet klimatexperter i kommunerna har till exempel fördubblats under de senaste sex åren.
Kommunförbundet har kartlagt klimatarbetet i kommunerna år 2009, 2012 och 2015. Enkäten som gjordes i slutet av 2021 och skickades till kommunernas klimatexperter ger alltså ett färskt perspektiv på hur kommunernas klimatpolitik har utvecklats under årens lopp. Enkäten besvarades av 105 experter från 96 kommuner.
Klimatarbete vanligare i större kommuner – norra Finland har aktiverat sig de senaste åren
Ju större kommun det är fråga om, desto vanligare är det med klimatarbete, enligt utredningen. Majoriteten av kommuner med över 10 000 invånare har ett klimatmål, medan mindre kommuner mera sällan har det. I södra Finland har man redan gjort klimatarbete en längre tid, men även kommunerna i norra Finland har aktiverat sig i klimatarbetet, särskilt under de senaste åren.
Folkmängden korrelerar också med de resurser som kommunen har tillgång till, vilket är den största utmaningen för kommunernas klimatarbete. Upp till 80 procent av dem som besvarade enkäten ansåg att resurserna för klimatarbetet är alldeles för små. Ungefär en fjärdedel av respondenterna understödde en klimatlagstiftning som vore förpliktande för kommunerna, vilket skulle bidra till resursfördelningen för klimatarbetet.
Praktiska åtgärder för att motverka klimatförändringen vanligare än beredskap
Det praktiska klimatarbetet i kommunerna fokuserar vanligtvis på att motverka klimatförändringen, det vill säga att minska växthusgasutsläppen. Anpassningen till klimatförändringen, vilket innebär beredskap för de olika risker som klimatförändringen medför, såsom extrema väderfenomen, är fortfarande i startgroparna i de flesta kommuner.
Kommunerna litar ändå mer på sina egna klimatmål än på de nationella målen. De största utmaningarna när det kommer till att genomföra kommunernas klimatåtgärder var enligt respondenterna brist på resurser, ringa intresse bland beslutsfattarna samt polariseringen av klimatdebatten.
”Enkätresultaten bekräftar att kommunernas målinriktade klimatarbete har breddats under de senaste åren. Resursfördelningen är dock en utmaning för att målen ska kunna genomföras. Dessutom förändras omvärlden för klimatpolitiken snabbt, vilket påverkar genomförandet av kommunernas klimatarbete”, berättar Pauliina Jalonen, specialsakkunnig i klimatpolitik vid Kommunförbundet.
Nedan finns ett sammandrag av resultaten av utredningen. En sammanfattande rapport om enkätresultaten blir klar inom kort.