Att få en hemkommun påverkar rättigheter och skyldigheter för personer som får tillfälligt skydd på många sätt – i kommunerna berör verkningarna främst integrations- och bildningstjänsterna
Över 50 000 personer som flytt från Ukraina har redan anlänt till Finland. Finland har beviljat alla personer som flytt från Ukraina uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd. Direktivet om tillfälligt skydd aktiverades 4.3.2022. Beviljandet av tillfälligt skydd gör det möjligt att erbjuda skydd för en begränsad grupp snabbt och i en process som är lättare än asylförfarandet.
Rätten till hemkommun uppstår senast efter ett års oavbrutet boende
En person som beviljas uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd får i allmänhet inte en hemkommun i Finland, eftersom han eller hon vid inresan i regel inte uppfyller de villkor för erhållande av hemkommun som anges i 4 § i lagen om hemkommun. En person som får tillfälligt skydd har rätt att via Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ansöka om hemkommun senast efter ett års oavbrutet boende. De ukrainare som flytt från kriget till Finland har i praktiken kunnat ansöka om hemkommun redan 4.3.2023. Hemkommun beviljas inte automatiskt, utan den som får tillfälligt skydd ska lämna in en separat ansökan om hemkommun.
- Enligt vår bedömning kommer alla personer som får tillfälligt skydd inte att ansöka om hemkommun i Finland. Även inom familjer ansöker inte nödvändigtvis alla familjemedlemmar om hemkommun i Finland. Då fortsätter den som får tillfälligt skydd att i fråga om boende omfattas av mottagningstjänsterna, säger Anu Wikman-Immonen, specialsakkunnig vid Kommunförbundet.
Hemkommunsstatus och kommunala tjänster
Då personer som får tillfälligt skydd får en hemkommun påverkas deras rättigheter och skyldigheter på många sätt. Organiseringen av tjänster och förmåner för personer som får tillfälligt skydd delas mellan flera aktörer, bland annat Migrationsverket, kommunerna, välfärdsområdena och FPA.
- Kommunerna behöver förbereda sig på att eventuellt ta emot nya kommuninvånare. Ett gott samarbete med förläggningen, sysselsättningstjänsterna, välfärdsområdet, FPA, NTM-centralen och olika organisationer gör det smidigare för den nya kommuninvånaren att övergå från mottagningstjänster till tjänster i kommunen och välfärdsområdet, säger Wikman-Immonen.
När en person erhåller en hemkommun accentueras vikten av de integrations- och bildningstjänster som kommunen tillhandahåller. I och med att personen får en hemkommun upphör de tjänster och förmåner som avses i mottagningslagen, såsom mottagningspenningen. Kommunen är inte skyldig att ordna boendeservice, utan den som får tillfälligt skydd ska själv ordna och betala sitt boende. Kommunen är även skyldig att ordna småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning. I och med att ett barn får en hemkommun har barnet subjektiv rätt till småbarnspedagogik. Barn och unga i läropliktsåldern som får en hemkommun har läroplikt enligt läropliktslagenLäroplikten kan fullgöras på de sätt som läropliktslagen medger och som utbildningssystemet i Finland förutsätter. Kommunerna ska beakta det handlednings- och tillsynsansvar de har enligt läropliktslagen.
- Alla läropliktiga ansöker nödvändigtvis inte om hemkommun i Finland. Om en läropliktig vill delta i den distansundervisning som ordnas av den ukrainska staten, kan distansstudierna endast ske under fritiden, säger Kirsi Lamberg.
När personer som får tillfälligt skydd får en hemkommun har de också rätt till de social- och hälsovårdstjänster som ordnas av välfärdsområdet.
Statliga ersättningar till kommunerna för främjande av integration
Staten betalar kommunerna och välfärdsområdena ersättningar enligt integrationslagen inom ramen för statsbudgeten. Ersättning betalas för kostnader som förorsakas av tillhandahållandet av de tjänster som avses i integrationslagen. Ersättningar betalas från det att personens första hemkommun enligt lagen om hemkommun har registrerats i befolkningsdatasystemet. Förutsättningen för att kommunen ska erhålla ersättning är att kommunen i enlighet med integrationslagen har gjort upp ett program för integrationsfrämjande i kommunen och ingått ett avtal med NTM-centralen om anvisande av personer till kommunen och främjande av integration.
Kostnadsersättningar enligt integrationslagen betalas också för personer som får tillfälligt skydd och som har en hemkommun. Bestämmelser om de statliga ersättningarna till kommuner och välfärdsområden finns i integrationslagen och i statsrådets förordning om ersättning av statens medel för kommunens och välfärdsområdets kostnader för främjande av integration.
Läs mer
Kriget i Ukraina: samlade anvisningar som stöd för kommunernas verksamhet
Kommunförbundets sakkunniga som kan ge mer information
- kommunallagen och allmän kommunalrätt
- beslutsfattande och ändringssökande
- offentlighetslagen
- juridiska frågor inom undervisningsväsendet
Integrationsdialog
Integrationsdialog är en svenskspråkig nätverksträff en gång per månad på Teams för att få information om ämnen och frågeställningar som är aktuella i det konkreta integrationsarbetet i våra tvåspråkiga kommuner.
Kommunförbundets Brysselkontor
Sedan 1992 har Kommunförbundet ett kontor i Bryssel. Målet med vår EU-intressebevakning är att trygga och utveckla verksamhetsförutsättningarna för kommunerna i Finland.
Kommunförbundets Brysselkontor