Förtroendet mellan kommunerna och staten måste förbättras

Kommunledningens upplevelse av misstro gentemot staten har ökat under 2010-talet. Bristen på förtroende beror bland annat på den ökade spänningen mellan medborgarnas grundläggande rättigheter och den kommunala självstyrelsen samt de på varandra följande strukturella reformerna. I Kommunförbundets senaste utredning Luottamuksen kipukohdat kunta-valtiosuhteessa (Smärtpunkter i förtroendet mellan stat och kommun) fördjupar man sig i synnerhet i kommundirektörernas upplevda förtroende för staten och olika statliga aktörer samt utvecklingen av detta förtroende.

Av utredningen framgår att kommundirektörerna upplever att staten inte litar på kommunerna. Misstroende förekommer i kommuner av alla storlekar och typer, dock mest i kommuner med 5 000–20 000 invånare. Enligt utredningen anser 70 procent av kommundirektörerna att det största problemet är detaljstyrning från statens håll, 76 procent anser att kommunernas åsikter inte har någon betydelse i lagberedningsarbetet och 61 procent anser att remisstiderna är för korta.

- Kommundirektörerna upplever att staten dikterar för mycket och diskuterar med kommunerna för lite och att beslutsfattandet är kortsynt. De upplever också att staten inte uppskattar kommunernas kompetens eller det arbete som kommunerna gör, att kommunerna inte hörs tillräckligt i lagberedningsprocessen, att staten inte förstår olikheterna mellan kommunerna och att staten inte värdesätter kommunernas demokratiska beslutsfattande, säger utvecklingschef Sini Sallinen.

Minskad normstyrning och gemensamma lösningar skapar ökat förtroende

De små och stora besvikelser som har uppstått med tiden har undergrävt förtroendet mellan kommunerna och staten och har lett till att kommunledningen upplevt att staten inte litar på kommunerna. Den detaljerade normstyrningen och mängden strukturella reformer som påverkar kommunerna har ökat, vilket har haft en stor betydelse när det kommer till fokus på och sprickorna i förtroendet mellan kommunerna och staten.

- I Finland har man inte identifierat eller lyft fram vikten av förtroendet mellan kommunerna och staten som själva grunden för den offentliga sektorns funktionsförmåga när det gäller reformer och utvecklingsarbete. I de övriga nordiska länderna har förtroendeaspekten integrerats i diskussionen och i utvecklingsarbetet kring förhållandet mellan kommunerna och staten och den kommunala självstyrelsen, förklarar forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

I Finland borde kommunerna och staten tillsammans uppmärksamma utmaningarna och med gemensamma åtgärder sträva efter ett bättre förtroende. Kommunerna och staten bör diskutera sinsemellan och finna lösningar för att stärka förtroendet också med tanke på utvecklingen av statens styrsystem för att det ska vara fungerande och effektfullt.

- För att förbättra förtroendet mellan kommunerna och staten måste man hitta gemensamma lösningar på bristen på uppskattning, förståelse och dialog. Vi måste fästa uppmärksamhet vid kommunernas och statens gemensamma mål, interaktiva beredningsprocesser, kommunernas handlingsfrihet, arbetsklimat och partnerskap samt det demokratiska beslutsfattandet i kommunerna och skillnaderna mellan kommunerna, sammanfattar specialsakkunnig Ville Nieminen.

Utredningen har genomförts av Kommunförbundet och är också en del av Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025.

Utredningen Luottamuksen kipukohdat kunta-valtiosuhteessa