Kommunala beslutsfattare: AN-reformen positiv trots utmaningar

Närmare 80 procent av de kommunala beslutsfattarna ser reformen av AN-tjänsterna som positiv. Drygt en tiondel anser att reformen är en klar förbättring av arbetskraftstjänsterna och 67 procent upplever att reformen som helhet är en positiv sak, trots de utmaningar den för med sig.

Resultatet framgår av Kommunförbundets enkät Kommunpulsen, som besvarades av sammanlagt 310 kommundirektörer eller andra ledande tjänsteinnehavare samt ordförande för kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.

– Även om tidtabellen är ambitiös och beredningen präglas av brådska, avancerar genomförandet mot en utformning av sysselsättningsområden. Inom de områden där beredningen redan från början verkligen har gjorts tillsammans, framskrider förberedelserna på ett exemplariskt sätt och enligt tidtabellen, beskriver Kommunförbundets utvecklingschef Erja Lindberg läget i beredningen.

Enligt enkätresultaten är de största städerna mest positiva till AN-reformen.

Alltför snäv normstyrning, tidtabellen och resurserna en utmaning

Endast 3 procent av dem som besvarade enkäten ansåg att reformen var en klar försämring jämfört med nuläget. Bland utmaningarna i reformen lyftes framför allt fram statens alltför snäva normstyrning, bland annat i anslutning till bildandet av sysselsättningsområden, samt den snäva tidtabellen och frågan om huruvida de resurser som överförs från staten till kommunerna är tillräckliga.

– Av svaren att döma ses reformen som en möjlighet, om den lyckas. Vissa frågor väcker dock oro, bland annat att närservicen och den lokala förankringen kan bli lidande om områdena är för stora. Enligt enkätdeltagarna är det också viktigt att integrera fungerande och god lokal praxis i den nya AN2024-modellen, sammanfattar Lindberg de kommunala beslutsfattarnas svar.

Ansvarig kommun den mest sannolika förvaltningsmodellen

På frågan om vilken som är den mest sannolika förvaltningsmodellen i reformen, svarade 72 procent av enkätdeltagarna att det mest sannolika alternativet vid bildandet av sysselsättningsområden är modellen med en ansvarig kommun. Enligt 12,5 procent av dem som svarade var samkommunsmodellen den mest sannolika, medan 16 procent inte ännu kunde uttala sig i frågan när enkäten genomfördes.

– Kommunförbundet följer kontinuerligt lägesbilden när det gäller bildandet av sysselsättningsområden. För vår webbplats för AN-reformen utarbetar vi också en karta, där vi samlar information om fastslagna sysselsättningsområden och förvaltningsformer, berättar Lindberg.

Kommunförbundet rapporterade tidigare att AN2024-reformen – tillsammans med tillgången till kvalificerad arbetskraft och förändringarna i befolkningsstrukturen – hör till de tre största aktuella ärendena som utmanar kommunernas verksamhetsförutsättningar.

Läs mer:

Kommunförbundets webbplats för reformen av AN-tjänsterna 2024

På finska:

• Kuntapulssi-kyselyn tuloksia, TE-palvelut 2024 -uudistus (pdf)
• Yhdeksän kymmenestä kuntajohtajasta torppaisi uudet palvelurakenneuudistukset alkavalla hallituskaudella