Kommuner uppmanas informera sina invånare om beredskap

Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland, Kommunförbundet och Försörjningsberedskapscentralen uppmuntrar kommunerna att informera kommuninvånarna om vikten av beredskap. Kommuninvånarna har ansvar för att säkerställa sin beredskap. Kommunförbundet har tagit fram en modell för beredskapskommunikation som kommunerna kan använda i sin kommunikation.

Vid en störningssituation är det viktigt att invånarna kan upprätthålla sin handlingsförmåga och kristålighet. Därför bör varje finländare ägna uppmärksamhet åt sin beredskap. Kommunförbundet har rätt nyligen publicerat anvisningar som ska hjälpa kommunerna att informera kommuninvånarna om beredskap på sin webbplats.

Modellen för beredskapskommunikation lyfter fram myndigheternas långsiktiga beredskapsarbete och påminner om att var och en ansvarar för att trygga beredskapen i sitt hushåll. Alla kommuner har ännu inte information om beredskap på sina webbplatser.

– Invånarnas självberedskap förbättrar hela kommunens förmåga att klara störningssituationer och att återhämta sig från dem. Kommunförbundet uppmuntrar kommunerna att informera sina invånare om hur var och en kan förbereda sig för störningssituationer. Den gemensamma beredskapen bidrar till helhetssäkerheten, säger Minna Karhunen, verkställande direktör för Kommunförbundet.  

Karhunen betonar att allt som ingår i kommunens beredskapsplanering inte är offentlig information, kommunerna bör överväga vilka uppgifter de publicerar. Det är viktigt att kommuninvånarna vet att myndigheterna sköter sitt i fråga om beredskap och att de säkerställer kommunens funktioner också vid en störningssituation. Invånarna har dock ett ansvar att förbereda sig så att de klarar sig på egen hand i minst tre dygn vid en störningssituation.

Beredskapen i skick redan före Beredskapsdagen i februari

Kommunförbundets modell är en del av den nationella Beredskapsdagen 7.2. Dagens tema är "Beredskap är samspel".

Redan före Beredskapsdagen är det dock bra att säkerställa beredskapen.

Under vintern är beredskapen särskilt viktig i och med att kyla och mörker kan göra det svårare att klara sig utan elektricitet. Vinterstormar och upplegor, dvs. snö som samlats på trädgrenar, kan orsaka elavbrott, vilket också påverkar vattenförsörjningen.

– När det inte kommer vatten ur kranen eller när närbutiken är stängd på grund av elavbrott, uppskattar man att man tänkt på saken i tid. Det är rätt lätt att höja sin beredskap, men alla har inte gjort det. Jag rekommenderar att var och en kontrollerar att det finns batteridrivna lampor och radio samt vatten på flaska där hemma. Det är också viktigt med batterier, tipsar Essi Kulju, beredskapsexpert vid SPEK.

SPEK organiserar Beredskapsdagen i samarbete med Kommunförbundet och Försörjningsberedskapscentralen. Kommunerna kan delta i Beredskapsdagen genom att tillhandahålla beredskapsinformation på sina webbplatser, bibliotek och på sociala medier.

Personalens beredskap också viktig

När det gäller beredskap inom en organisation bör man också tänka på arbetstagarnas egen beredskap utöver organisationens beredskapsplanering. Vid en störningssituation kan det vara svårt att koncentrera sig på sina arbetsuppgifter om man är orolig över hur det går där hemma eller hos närstående.

Därför är det bra att försäkra sig om att anvisningar om personalens egen beredskap ingår i kommunernas beredskapsplanering.

Också övrig offentlig förvaltning samt företag bör påminna sin personal om den egna beredskapen.

– Samhällets funktioner kan störas av flera olika orsaker. I sådana situationer följer företagen och organisationerna sina beredskapsplaner, så att verksamheten kan återställas så snabbt som möjligt. Då är det viktigt att de enskilda arbetstagarna inte behöver koncentrera sig på beredskapen där hemma. Beredskapen ökar den mentala kriståligheten och i vidare bemärkelse samhällets möjligheter att klara sig när det stormar i världen, säger Tanja Talvenheimo, beredskapsexpert vid Försörjningsberedskapscentralen.

Vilka förnödenheter bör det finnas hemma för 72 timmars behov?

Webbplatsen 72timmar.fi innehåller anvisningar om självberedskap. SPEK samordnar myndigheternas och organisationernas beredskapsrekommendation för 72 timmar, som finansieras av Försörjningsberedskapscentralen. Varje hushåll bör förbereda sig på att klara sig på egen hand i minst 72 timmar vid en störningssituation.

Förnödenheter som bör finnas hemma:

Mat med bra hållbarhet som kan ätas utan tillredning eller tillredas utan elektricitet
Några liter vatten på flaska/person
Nödvändiga läkemedel och värkmedicin
En batteridriven radio
Batterier
En ficklampa eller pannlampa
En ren hink med lock eller en kanister
En laddad reservströmkälla
Lite kontanter
Våtservetter och handsprit
Jodtabletter
Ventilationstejp (silvertejp)
Plastpåsar och toalettpapper
Ved om det finns en öppen spis eller vedeldad ugn i bostaden
En första hjälpen-väska
En brandvarnare
Utrustning för förstahandssläckning

Beredskapsguiden 72 timmar
https://72tuntia.fi/sv/

Kommunförbundets modell för beredskapskommunikation för kommunernas webbplatser
https://www.kommunforbundet.fi/samhalle-och-miljo/framja-beredskapen-i-hemmen

Mer information:

Essi Kulju
beredskapsexpert
tfn 040 183 4888
essi.kulju@spek.fi
Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland

Tanja Talvenheimo
beredskapsexpert
tfn 029 505 1101
tanja.talvenheimo@nesa.fi
Försörjningsberedskapscentralen

Ari Korhonen
utvecklingschef, beredskap och säkerhet i kommuner
tfn 044 797 1550
ari.korhonen@kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund rf

Minna Karhunen
verkställande direktör
tfn 09 771 2000
minna.karhunen@kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund rf