Kommunförbundet och tre stora städer: Incitament och stöd för digitaliseringen i kommunerna

Utvecklingsdirektörerna i Esbo, Åbo och Lahtis och Kommunförbundet betonar i sitt gemensamma ställningstagande att incitament och stöd behövs för digitaliseringsutvecklingen i kommunerna.

I dagsläget bromsas digitaliseringsarbetet i kommunerna av att tolkningen av lagstiftningen är otydlig och på grund av att det saknas proaktiv vägledning och stöd i dataskyddsfrågor. Kommunerna vill utveckla sina tjänster, men det finns utmaningar när det gäller utnyttjandet av nödvändiga data och överföringen av data från en tjänst till en annan.

– Som det är nu övervakar dataombudsmannens byrå kommunernas behandling av personuppgifter – i efterhand. Kommunerna behöver proaktivt stöd och råd både för utvecklingen av tjänster och behandlingen av personuppgifter, understryker Kommunförbundets strategi- och utvecklingsdirektör Markus Pauni.

 – Utvecklingen av digitala tjänster i kommunerna är ett långsiktigt, viktigt arbete som kräver omfattande investeringar och hög kompetens, och där man strävar efter att minimera riskerna. Därför är utvecklingen av digitala tjänster redan nu en stor utmaning i kommunerna. Grunderna för behandling av personuppgifter är också begränsade. I dagsläget har kommunerna inte tillgång till proaktivt stöd och rådgivning i dataskyddsfrågor, betonar städerna och Kommunförbundet i sitt gemensamma ställningstagande.

Nästa regeringsprogram bör stödja digitaliseringsutvecklingen i kommunerna

Kommunerna står nära människorna och har därför en nyckelroll för att t.ex. skyldigheterna enligt lagen om digitala tjänster och nyttan av digitaliseringen ska kunna förverkligas i form av smidiga tjänster. De knappa resurserna gör det svårare för i synnerhet små kommuner att förverkliga nya innovativa lösningar, och i dagsläget håller också de kommuner som varit föregångare på att bli efter i utvecklingen av digitala tjänster. 

Detta beror på att tolkningen av lagstiftningen är oklar och att det saknas proaktiv vägledning och stöd i dataskyddsfrågor. Kommunerna vill utveckla sina tjänster, men användningen av nödvändiga data och dataflödet är en utmaning. Också FPA, Skatteförvaltningen, Kommunförbundet, Pensionsskyddscentralen, Hyvil Ab och Statistikcentralen efterlyste tillsammans åtgärder av den kommande regeringen för att lösa problemen i fråga om dataflödet. 

Digitaliseringsutvecklingen i kommunerna behöver incitament i stället för sanktioner

I det kommande regeringsprogrammet föreslås administrativa sanktioner också för den offentliga sektorn (Dataombudsmannens byrå 20.4.2023). Vi är oroliga för hur detta kommer att påverka utvecklingen av kundvänliga e-tjänster och kunskapsledningen. Risken för sanktioner uppmuntrar inte kommunerna att utveckla moderna och innovativa lösningar.

Kommunerna har många olika uppgiftsområden och kundrelationer. Utvecklingen av digitala tjänster är ett långsiktigt, viktigt arbete som kräver investeringar och hög kompetens, där man strävar efter att minimera riskerna. Därför är utvecklingen av digitala tjänster redan nu en stor utmaning i kommunerna. Dessutom är grunderna för behandling av personuppgifter begränsade. Kommunerna har inte tillgång till proaktivt stöd och rådgivning i dataskyddsfrågor. 

Om administrativa sanktioner genomförs för den offentliga sektorn påverkar det kommunernas försökskultur, risktagningsförmåga och möjligheter att genomföra omfattande digitaliseringsprojekt.  

Utveckling av lagstiftningen om dataskydd, informationshantering och utnyttjande av data

En utmaning är den strikta nationella tolkningen av grunderna för behandling av uppgifter. Till exempel har allmänt intresse som grund för behandling av uppgifter använts i mycket liten utsträckning i den offentliga sektorn och enligt rådande tolkning kan samtycke användas endast i mycket begränsad utsträckning. Kunskapsbaserad ledning i kommunerna och välfärdsområdena bör möjliggöras genom att principerna för sekundär användning av information utvidgas genom en lagändring. 

De nationella tolkningarna av GDPR är olika i olika EU-länder och en striktare tolkning i Finland jämfört med andra länder leder till att vi hamnar på efterkälken när det gäller kunskapsbaserad ledning och utvecklingen av digitala tjänster. 

Inrättande av en nationell expertgrupp

Kommunernas behandling av personuppgifter övervakas av dataombudsmannens byrå, och övervakningen sker i efterhand. Kommunerna har inte tillgång till proaktiv rådgivning som stöd för verksamheten när det gäller behandlingen av personuppgifter och utvecklingen av tjänster. 

Vi föreslår att det i Finland inrättas en nationell expertgrupp i anslutning till en befintlig organisation, till exempel Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, som skulle förenhetliga tolkningen på nationell nivå och ge proaktiv rådgivning i frågor som gäller tolkningen av lagstiftningen. Expertgruppen kan till exempel erbjuda kommunerna en möjlighet att testa olika alternativa lösningar för utvecklingen av digitala tjänster.  Detta skulle vara ett stöd för kommunerna i riskbedömningen och riskhanteringen, och möjliggöra en kostnadseffektiv utveckling av digitala tjänster, vilket främjar målen i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster. 

Kommunernas möjlighet att förnya och utveckla sin service måste tryggas genom proaktivt stöd och genom att tolkningen av dataskyddslagstiftningen förtydligas. Kommunernas mål är att tillhandahålla digitala tjänster av hög kvalitet. För att kommunerna ska lyckas med denna uppgift måste lagstiftningen följa med sin tid. Regeringsprogrammet bör skapa bättre möjligheter än tidigare för detta.  

Undertecknare

Markus Pauni, strategi- och utvecklingsdirektör vid Kommunförbundet
Piia Wollstén, serviceutvecklingsdirektör, Esbo stad
Rami Savila, strategi- och utvecklingsdirektör, Åbo stad
Sari Alm, utvecklingsdirektör, Lahtis stad

Närmare upplysningar vid Kommunförbundet: Elisa Kettunen ja Ida Sulin.