Lagstiftningsiniativen inom EU:s gröna giv är kommunernas sak

Energiproduktion, byggnaders energieffektivitet, trafik, markanvändning, tillståndsprocesser, offentlig upphandling, vattenförsörjning... Lagstiftningsprojekten inom EU:s gröna giv påverkar bland annat hur dessa saker görs i framtidens kommuner.

Den 8 juni ordnade Kommunförbundet ett webbinarium där man gick igenom ett flertal av de lagstiftningsinitiativ på EU-nivå som direkt skulle påverka kommunernas verksamhet. Webbinariet samlade över tvåhundra kommunala och regionala aktörer. I programmet medverkade Kommunförbundets sakkunniga och intressebevakare inom samhälls- och miljöfrågor. Antonios Sfakiotakis, specialsakkunnig inom miljö- och klimatpolitik vid Finlands EU-representation, höll ett kommentaranförande.

– Att arbeta med ekologisk hållbarhet är inget nytt i kommunerna. Medan kommunerna hittills har haft fria händer i fråga om metoderna för miljö- och klimatarbetet, medför EU:s program för grön omställning en hel del bestämmelser på detaljnivå, sade Miira Riipinen, direktör för enheten för samhälle och miljö.

Kommunförbundet påverkar, följer upp och informerar så att kommunerna även i fortsättningen får verkställa lagstiftning som är flexibel, lämplig för den finländska verksamhetsmiljön och stöder en grön omställning. Påverkansarbete görs både i Finland och Bryssel.

Kommunernas speciella uppgiftsområde och mångfald kräver intressebevakning

Finlands kommuner och städer är sektorsövergripande aktörer med ett ansvarsområde som är unikt på europeisk nivå. Enligt Kommunförbundets ledande jurist Marko Nurmikolu är det ur kommunernas synvinkel viktigt bland annat hur lagstiftningen förhåller sig till tillståndsprocesser, planläggning samt regleringen av cirkulär ekonomi och avfallshantering. Även när det gäller trafikfrågor är det viktigt med lätta tillsynsprocesser och tillräckligt med spelrum på lokal nivå.

Även regionala skillnader ska beaktas. Till exempel får fastställandet av gränsvärden för utsläpp från bussar, tekniska krav och trafikkrav inte leda till att glesbygder hamnar i en ojämlik ställning, säger utvecklingschef Johanna Vilkuna. Kommunernas varierande klimatförhållanden är i sin tur viktiga bland annat när det kommer till kraven på kvävereduktion för avloppsvatten från tätbebyggelse.

Beredskap inför ändringar genom information och uppföljning

– Det lönar sig för kommunerna att se till att energiförbrukningen följs upp, sade specialsakkunnig Vesa Peltola.

Mycket händer inom energisektorn, och uppföljningen av hur målen uppnås kräver aktuell information. Även när det gäller intelligenta transporter lönar det sig att se till att rapporteringen uppdateras.

Det är viktigt att påverka enskilda lagstiftningsförslag, men som specialsakkunnig Pauliina Jalonen påpekade är det helheten av initiativen sammanlagt som är viktig för kommunerna. Det är också värt att komma ihåg att de konsekvenser som man förutser just nu inte nödvändigtvis förverkligas som sådana. Lagstiftningsprojekt är långa processer som också kan innebära överraskningar under arbetets gång.

Kommunförbundet fortsätter bevaka kommunernas intressen på EU-nivå i samarbete med olika aktörer

Antonios Sfakiotakis, specialsakkunnig inom miljö- och klimatpolitik vid Finlands EU-representation, betonade vikten av nätverkande i sin kommentar. Med hjälp av nätverk kan man hitta likasinnade för olika omröstningar samtidigt som man ser till att man får information i rätt tid och kan reagera snabbt. Det imponerande arbete som hittills gjorts fick beröm, och enligt Sfakiotakis har kommunerna och regionerna fått sina röster hörda även i EU-institutionerna.

Ilari Havukainen, direktör för Kommunförbundets Brysselkontor, avslutade webbinariet med att påminna om att nätverkande, konkreta ändringsförslag och beslutsfattande som baserar sig på det verkliga livet är nyckeln till ett framgångsrikt påverkansarbete. Kommunerna är en del av det levande livet, och det är Kommunförbundets uppgift att göra kommunernas röst hörd i EU.