Partiledarna debatterade ekonomi, bildning och livskraft i Kommunernas hus

Partiledarnas paneldebatt på Kommunmarknaden: Regeringspartierna lovade skynda på fastighetsskattereformen

Det hettade ställvis till flera gånger i konferenssalen i Kommunernas hus under Kommunmarknadens huvudevenemang den 13 september, då partiernas ordförande och toppolitiker debatterade angelägna teman för kommunerna och kommuninvånarna.

Regeringspartiernas företrädare lovade att den fastighetsskattereform som slutfördes förra valperioden men som sköts på framtiden ska genomföras så snart som möjligt. Däremot lovade regeringspartiet inte att avstå från nya nedskärningar i statsandelarna.

I paneldebatten deltog Vänsterförbundets ordförande Li Andersson, Kristdemokraternas ordförande, jord- och skogsbruksminister Sari Essayah, Svenska folkpartiets ordförande, undervisningsminister Anna-Maja Henriksson, Samlingspartiets vice ordförande, kommunminister Anna-Kaisa Ikonen, Socialdemokraternas ordförande Antti Lindtman, ordföranden för Sannfinländarnas riksdagsgrupp Jani Mäkelä, Centerns ordförande Annika Saarikko samt De grönas ordförande Sofia Virta.

Panelens inledningstal hölls av Kommunförbundets vd Minna Karhunen.

- Kommunförbundets främsta mål för regeringsprogrammet var att man slopar onödiga normer och sådan reglering som försvårar verksamheten samt att olika försök möjliggörs i kommunerna. Det här har nu skrivits in i regeringsprogrammet. Nu ber vi er att ni faktiskt ger oss, dvs. kommunfältet, en möjlighet, sade Karhunen till politikerna.

- Flera av de projekt och reformer som kommunfältet frågat efter har nu utlovats, och vi hoppas att de verkligen drivs igenom tillsammans med kommunerna. Till exempel en reform av finansieringssystemet som kommunerna efterlyst bör genomföras på ett övergripande sätt, så att man utöver statsandelarna också granskar skattefinansieringen och understöden.

- Dessutom ber jag regeringen om återhållsamhet och en gedigen analys av vilka effekter en nedmontering av den statsunderstödda bostadsproduktionen har då konjunkturnedgång råder inom byggbranschen.

Karhunen lyfte också fram det tillspetsade diskussionsklimatet, som gäller inte bara inom rikspolitiken, utan också på kommunnivå. Kommunförbundets vd utmanade partiledarna att gå in för en konstruktiv debattkultur där alla respekteras, ända från kommunnivå.

Nedskärningarna i den sociala tryggheten hotar belasta kommunernas ekonomi

Kommunförbundets chefsekonom Minna Punakallio gav partiledningen råd inför budgetmanglingen och konstaterade att de ekonomiska prognoser som publicerats efter Finansministeriets budgetförslag förutspår nolltillväxt och högre arbetslöshet: Det finns alltså en risk för att budgeten urholkas.

- De beslut som redan nu ingår i budgetförslaget innebär nedskärningar i kommunernas finansiering, men utan att regeringen skulle ha avtalat om besparingar som balanserar den kommunala ekonomin. I synnerhet försvagas kommunernas ekonomi av planerna på indexnedskärningar och försämringar i den sociala tryggheten.

Trots detta kunde regeringspartiernas representanter inte lova att kommunernas statsandelar inte längre ska skäras ned.

- Den ekonomiska situationen och världen kan förändras. Man kan inte pruta på anpassningsmålen. Statsfinanserna måste fås i skick, sade ordföranden för Sannfinländarnas riksdagsgrupp Jani Mäkelä.

- Jag anser att det vore ett stort misstag om vi gick tillbaka till tiden då staten överförde ansvaret för att balansera ekonomin till kommunerna, sade Li Andersson, ordförande för Vänsterförbundet.

Förtroendet för kommunerna mäts i normuppluckring och försök

Kommunernas ekonomiska hållbarhet och verksamhetsförutsättningar påverkas naturligtvis direkt av hur många uppgifter kommunerna har, om det finns rätt dimensionerad finansiering för dem och hur fria händer kommunerna har att sköta dessa uppgifter.

Kommunminister Anna-Kaisa Ikonen har redan sagt att en ny kommunreform inleds, där normer som styr kommunernas verksamhet ska luckras upp och olika försök möjliggöras. Ikonen har önskat att kommunerna aktivt för fram förslag till avveckling av normer.

Kempeles kommundirektör, den blivande ordföranden för Finlands kommundirektörer rf, Tuomas Lohi, tog sig an utmaningen och föreslog tre möjliga normer som man kunde överväga att göra flexiblare. Lohis största farhåga var ändå tydlig: han hoppades att regeringen litar på kommunerna i Finland.

Anna-Kaisa Ikonen underströk att förtroende är viktigt för att försöken och normuppluckringen ska lyckas.

- Statens styrning har ibland varit mycket enkelriktad. Men till exempel AN-reformen är tidernas chans att söka nya lösningar.

Antti Lindtman drog sig till minnes tidigare normuppluckringssatsningar som inte lett till några slutliga resultat.

- Valperiod efter valperiod byggs det upp förväntningar på att nu ska det här få ordning på ekonomin, men jag tror inte riktigt på det. Däremot kan man genom försök fundera över olika kommuners olika uppgifter.

Annika Saarikko sade att hon hoppas att regeringen lyckas med den här planen.

Vad var partiernas botemedel för att motverka en sjunkande utbildningsnivå och förnya grundskolan?

Hur sade partierna sig arbeta för att utveckla ett konstruktivt diskussionsklimat på lokal nivå?

Hur debatterade regeringen och oppositionspartierna statens skuldsättning?

Hur bedömde partiledarna förhållandet mellan EU och kommunerna?

Hur kritiserade oppositionen regeringspartierna för nedskärningarna i den sociala tryggheten?

Se inspelningen av hela debatten här