Utförlig analys av riksdagskandidaternas bakgrund: Visste du att 91 av riksdagskandidaterna sitter på tre stolar samtidigt?

Kommunförbundet har publicerat en utförlig analys av riksdagskandidaternas bakgrund. Materialet visar att 91 kandidater är aktiva påverkare på tre nivåer, de sitter i kommunfullmäktige, välfärdsområdesfullmäktige och i riksdagen.

I sammanlagt 20 kommuner är både fullmäktige- och styrelseordföranden riksdagskandidat. Av dessa sitter 13 dessutom redan i riksdagen. Rentav 376 av kandidaterna, det vill säga 16 procent, har redan en dubbelroll som ledamöter i både välfärdsområdes- och kommunfullmäktige och eftersträvar nu en tredje roll genom riksdagsvalen.

– Det här blir det första riksdagsvalet där en del av kandidaterna har förtroendeuppdrag samtidigt i sin hemkommun och i välfärdsområdet. Anhopningen av uppgifter och utmaningarna i anslutning till tidsanvändningen konkretiseras därmed på ett helt nytt sätt. Parallella förtroendeuppdrag på flera olika nivåer inom det politiska beslutsfattandet är en finländsk egenhet, vars ändamålsenlighet kräver mer debatt och en kritisk utvärdering, säger Kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Tredubbla roller är vanligast inom Samlingspartiet och Sannfinländarna, båda partierna har 21 sådana kandidater. Den yngsta kandidaten som sitter på tre stolar är Iiris Suomela, 28 år, och den äldsta Kimmo Kiljunen 71 år.

Samtidigt är 57 procent av riksdagskandidaterna, det vill säga 1 375 kandidater, varken fullmäktige- eller riksdagsledamöter.

Antalet kommunfullmäktigeledamöter är mer eller mindre oförändrat bland de uppställda

Cirka 40 procent av riksdagskandidaterna är ledamöter i kommunfullmäktige. Av dessa har var tredje (29 %) en ordförandepost i antingen kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. Av de uppställda är andelen som fungerar som ledamöter i kommunfullmäktige ungefär lika stor som i de två senaste riksdagsvalen (2019: 40 % och 2015: 41 % av kandidaterna).

Det finns sammanlagt 49 kommunstyrelseordförande bland kandidaterna i riksdagsvalet, fyra av dem är dessutom riksdagsledamöter. Av de uppställda kommunstyrelseordförandena är 36 (73 %) samtidigt fullmäktigeledamöter i välfärdsområdet. Fyra av dem är ordförande för välfärdsområdets fullmäktige eller styrelse.

Bland de uppställda kommunstyrelseordförandena är åtta på hel- eller deltid. Bland de stadsstyrelseordförande på heltid som kandiderar finns styrelseordförande i Esbo, Kotka, Lahtis och Tammerfors och de på halvtid är ordförandena i Joensuu, Kajana, Nådendal och Rovaniemi stadsstyrelser.

Bland de uppställda är 68 kandidater ordförande i kommunfullmäktige, och av dem är 22 redan riksdagsledamöter. Av de uppställda kommunfullmäktigeordförandena är 49 (72 %) samtidigt fullmäktigeledamöter i välfärdsområdet. Av dem är fyra ordförande för välfärdsområdets fullmäktige eller styrelse. Bland de uppställda finns styrelseordförandena i Uleåborg och Jyväskylä, som är ordförande på deltid.

Uppgifterna i kandidatregistret har preciserats

Uppgifterna om kommunernas och välfärdsområdenas presidier grundar sig på Kommunförbundets egen datainsamling.

Kommunförbundet publicerade sin första snävare analys av riksdagskandidaterna ett knappt dygn efter att uppgifterna i kandidatregistret publicerades. Nu har Kommunförbundet uppdaterat uppgifterna. Kandidatregistret hade till en början vissa brister i uppgifterna om kandidaternas ställning som ledamot i kommunfullmäktige och välfärdsområdesfullmäktige. I det material som nu publicerats har Pekola-Sjöblom korrigerat bristerna.

– I den första versionen av kandidatregistret förs uppgifterna om kandidaterna upp i snabb takt så fort den officiella kandidatuppställningen är klar. Bakgrundsfakta om kandidaterna, om de är riksdagsledamöter eller förtroendevalda i kommunen eller välfärdsområdet, kombineras med uppgifter från annat material om kandidaterna. Dessa uppgifter är inte alltid 100 procent exakta och därför måste registret uppdateras, säger Pekola-Sjöblom.

Statistikcentralen publicerar en bakgrundsanalys av riksdagskandidaterna 22.3.2023.