I januari 2024 hade 26 städer och kommuner ordförande på hel- eller deltid. Sammanlagt finns det 52 heltids- eller deltidsanställda ordförande. I synnerhet i stora städer har man gjort det möjligt för ordförande att fokusera på sina uppgifter. Detta framkommer i en ny utredning vid Kommunförbundet.
– Åbo var år 2005 den första kommunen som fick en ordförande på heltid, och Tammerfors tog i bruk borgmästarmodellen år 2007, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef vid Kommunförbundet.
Under valperioden 2005–2008 var det bara två städer i Finland som hade ordförande på heltid: Åbo och Tammerfors. Fyra år senare gick Birkala samma väg med två deltidsordförande.
I början av fullmäktigeperioden 2013–2017 fanns det heltids- och deltidsanställda ordförande i åtta städer och kommuner.
I början av fullmäktigeperioden 2017–2021 blev det klart vanligare med heltids- och deltidsanställda ordförande. Sammanlagt 38 personer i 19 kommuner eller städer skötte sina ordförandeuppgifter antingen på heltid eller deltid.
Antalet förtroendevalda som är anställda på heltid eller deltid har fortsatt att växa sedan dess. I januari 2024 fanns det 52 sådana personer i 26 kommuner och städer.
De viktigaste orsakerna till att ha heltids- och deltidsordförande anses vara demokratiunderskottet och de ökade kraven som ställs på förtroendevalda samt lokala ledningsproblem. Dessa problem har bemötts genom att det politiska ledarskapet stärkts.
– De kommuner som har en ordförande på heltid eller deltid upplever att ordföranden har bättre möjligheter att sköta sina uppgifter. Heltids- eller deltidsanställning innebär att ordföranden har både mer tid och ett starkare politiskt mandat att sköta uppdraget. Andra viktiga orsaker anses också vara ökad växelverkan, både mellan politiska grupper och mellan förtroendevalda och tjänsteinnehavare, säger utvecklingschef Jarkko Majava.
Kommunala ordförande på heltid eller deltid finns i samtliga städer med mer än 100 000 invånare, i drygt 40 procent av alla städer med 50 001–100 000 invånare och i ungefär var femte stad eller kommun med 20 001–50 000 invånare. I kommuner med färre än 20 000 invånare är deltids- och heltidsanställda ordförande sällsynta – med undantag för Kärkölä och Puolanka som har borgmästare, samt Posio, Sodankylä och Nådendal.
Bland de deltidsanställda ordförandena är det vanligast att arbetstiden ligger mellan 40 och 60 procent. Den lägsta arbetstiden är 20 procent, vilket innebär att en dag i veckan är reserverad för ordförandeskapet. Den högsta andelen är 80 procent, det vill säga att fyra dagar i veckan är reserverade för ordförandeskapet.
Städerna och kommunerna har många valmöjligheter och stor frihet när det kommer till praxis och arbetsuppgifter för de ledande förtroendevalda. Bland annat varierar ordförandenas arbetstid och ersättningar avsevärt.
De som gjort utredningen understryker att det kommunala ordförandesystemet till största del fungerar bra, men att det finns ett behov av vidareutveckling. Framför allt bör heltids- och deltidsanställda ordförandes roll och ställning i kommunernas ledningssystem etableras tydligare.
I utredningen beskrivs den juridiska bakgrunden till ordförande på hel- och deltid och hur deras antal utvecklats i fastlandskommunerna från 2005 till 2024. Utredningen innehåller också kommunala beslutsfattares åsikter om skötseln av förtroendeuppdrag på heltid och deltid, samt beskrivningar av och tankar om heltids- och deltidsanställda kommunala ordförandes roller och uppgifter.
I bilagan till utredningen finns en förteckning över vad som sägs om ordförandeskap på heltid och deltid i kommunernas och städernas förvaltningsstadgor.
Kommunförbundet samordnar ett nätverk för översättare i kommunsektorn. Nätverket har också ett diskussions- och mötesforum på Teams.