Kommunförbundet föreslår att verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen förnyas genom försök

Kommunförbundet och de kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnarna föreslår att förnyandet av verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen inleds genom försök. Kommunförbundet hat lagt fram ett initiativ till Undervisnings- och kulturministeriet om detta. 

Försöken har som mål att främja möjliggörande och målinriktad lagstiftning. Erfarenheterna och resultaten från försöken kunde fungera som utgångspunkt för revideringen av lagstiftningen om verksamhetsstyrning.

—Resultaten från försöken ger en kunskapsbas för en bestående revidering av verksamhetsstyrningen. Styrningen bör framför allt bygga på partnerskap mellan kommunerna och staten, säger Kommunförbundets utvecklingschef Maarit Kallio-Savela. 

Försöksinitiativet står i samklang med regeringsprogrammets normuppluckring, som omfattar olika kommunvisa och områdesspecifika försök, säger Kallio-Savela.

Mot en effektfull och smidig styrning av verksamheten

I försöket med verksamhetsstyrning inom yrkesutbildningen skulle den nuvarande stela regleringen av anordnartillstånd frångås. I stället införs ett möjliggörande styrsystem som styr verksamheten genom uppföljning av mål och effektfullhet. Styrsystemet bör vara administrativt så enkelt som möjligt. Försöket skulle utveckla ändamålsenliga mått som beskriver resultat och effektfullhet och fungerar som verktyg vid styrningen. 

För att kunna skapa ett styrsystem som är smidigare och bättre anpassat till lokala behov är det nödvändigt att genom försök förnya verksamhetsstyrningen inom yrkesutbildningen. 

— Utbildningsanordnare med många utbildningsområden välkomnar försökslagen. Vi ansvar i stor utsträckning för arbets- och näringslivets kompetensbehov i regionen och för att förbättra sysselsättningen, säger ordförande för Arenan för yrkesutbildning Riikka-Maria Yli-Suomu.

— Försöket förbättrar utbildningsanordnarnas förutsättningar att reagera snabbt på förändringar företagens och arbetsgivarnas behov. Det nuvarande systemet för tillstånd att ordna utbildning är långsamt och främjar inte vår servicekapacitet. Med hjälp av verksamhetsstyrningsförsöket kunde vi också utveckla ett finansieringssystem som är mer förutsägbart, säger Yli-Suomu.

Utvecklingen av yrkeskunnandet är ett viktigt redskap i främjandet av sysselsättningen och integrationen

Kommunerna lyckas bättre med sin nya uppgift inom arbets- och näringstjänsterna om de har tillgång till det stora utbudet av yrkesutbildning. Enligt regeringsprogrammet har yrkesutbildningen en central roll också i reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024, särskilt när det gäller uppdatering av kompetensen. Dessutom har kommunerna i sista hand tillsynsansvaret för fullgörandet av läroplikten efter den grundläggande utbildningen och anvisandet av en studieplats. 

Att styra yrkesutbildningen så att den möter arbetslivets behov förbättrar sysselsättningsmöjligheterna för dem som avlagt yrkesexamen, vilket i sin tur säkerställer tillgången till arbetskraft samtidigt som utbildningen är ett viktigt element i utvecklingen av arbetssökandes kompetens. Yrkesutbildningen är en del av lösningen vid arbets- och utbildningsrelaterad invandring när det inte finns kunnig arbetskraft att tillgå i Finland. 

— Yrkesutbildningsanordnarna har en viktig uppgift. De stärker sysselsättningen och livskraften i regionen samt sörjer för kommuninvånarnas välmående och delaktighet genom att utveckla utbildningen och kunnandet, säger Yli-Suomu.  

Närmare upplysningar:

ordförande för Arenan för yrkesutbildning Riikka-Maria Yli-Suomu, 050 348 6544