Reformen av stödet för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen framskrider - kommunerna ges en stram tidtabell för verkställandet

 Regeringen har överlämnat en proposition om reformen av stödet för lärande och skolgång inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Lagpaketet är omfattande och tidsplanen kommer att bli ytterst stram för utbildningsanordnarna.  

– Förväntningarna för att denna reform ska lyckas är redan nu höga. Vid genomförandet av en så här viktig förändring skulle man önska att det fanns bättre förståelse för att det lokala arbetet behöver ges en realistisk tidsplan, säger Mari Sjöström, specialsakkunnig vid Kommunförbundet. 

– Utbildningsanordnarna behöver förberedelsetid för att få helheten att fungera. Slopandet av trestegsstödet inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt andra förändringar som gäller stöd förutsätter en ändring i verksamhetskulturen. Dessutom måste personalen få introduktion och eleverna och föräldrarna ges lättfattlig information om hur stöd erbjuds inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, fortsätter Sjöström.   

Enligt propositionen skulle lagändringarna träda i kraft huvudsakligen 1.8.2025. Som en del av reformen ändras också läroplansgrunderna såväl för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som för den förberedande undervisningen före den grundläggande utbildningen.  

Reformen skärper normer i kommuner, även om regeringen har bundit sig till avveckling  

I reformen skärps bestämmelserna om gruppstorlek inom den grundläggande utbildningen. Enligt propositionen ska undervisningsgrupperna bildas så att det i en grupp som undervisas av en enda lärare inom den grundläggande utbildningen får finnas högst fem elever med undervisning som ges av speciallärare eller specialklasslärare som en elevspecifik stödåtgärd. 

Kommunförbundet anser att införandet av ett gruppstorlekskriterium av detta slag är långt ifrån regeringens mål att luckra upp normerna. Dessutom förefaller kostnadseffekterna av bestämmelsen om gruppstorlek vara underdimensionerade. 

– Det finns en genuin oro i kommunerna över var man ska få tag på behörig undervisningspersonal eller hur lokalerna ska räcka till. Lyckligtvis satsas det åtminstone lite på utbildningsvolymerna under de kommande åren, fortsätter utvecklingschef Irmeli Myllymäki från Kommunförbundet.  

På Kommunförbundet är man bestört över att även om kommunerna utlovas pengar, innehåller propositionen också en kostnadsbesparing, det vill säga nedskärning. 

– I lagförslaget har man uppskattat att besparingen skulle komma från att det administrativa arbetet med stöddokumenten lättas upp och minskar. När bestämmelserna om ordnande av specialundervisning ändrades för drygt tio år sedan ansågs reformen inte medföra sådana kostnader. Nu har man satt en prislapp för minskandet av det administrativa arbetet för att egentligen göra en nedskärning.  

Avsikten med lagreformen är att satsa på grundläggande utbildning 

Förnyandet av stödet för lärande och skolgång är en av de viktigaste åtgärderna för att stärka den grundläggande utbildningen och reformen beräknas kosta närmare 100 miljoner euro.  

Det har uppskattats att det i fortsättningen kommer att uppstå kostnader för kommunerna bland annat för skyldigheten att avsätta resurser på de gruppspecifika stödformerna. 

Kommunförbundet har ansett det vara viktigt att en reform av stödet inletts under denna regeringsperiod och att finansieringsbehovet uppmärksammats i propositionen.  

Reformen har också innehållit bra mål, såsom att förenhetliga praxis för stödet och minska det administrativa arbetet kring det. I reformen av stödet har tonvikten lagts på bland annat prognostisering av stödet, samarbete mellan undervisningspersonalen och att undervisningsgrupperna flexibelt ska kunna erbjudas gruppspecifika stödformer vid behov. Detta är prioriteringar som är värda att stödja.