Rehabiliterande undervisning: En ny modell för att möta elevernas behov av stöd

Inom yrkesutbildningen förnyas stödet för inlärning på basis av regeringsprogrammets skrivningar. I Kommunförbundets nätverk Arenan för yrkesutbildning ser vi dessutom ett behov av en bredare diskussion och nödvändiga förändringar för att kunna tillgodose de studerandes varierande och kumulativa behov av stöd. 

Nätverket föreslår att man överväger en modell för rehabiliterande undervisning, som kombinerar tjänster inom välfärdsområdena, verkstadsverksamhet och yrkesutbildning. Den rehabiliterande undervisningen skulle vara ett tillägg med låg tröskel vid sidan av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och de tjänster som specialläroanstalter tillhandahåller. 

Den negativa utveckling som en växande ojämlikheten innebär bör brytas. Problemet syns redan i grundutbildningen i form av skillnader i läs- och skrivkunnigheten, hobbyaktiviteten, utbildningen och slutligen även i sysselsättningen och sjukledighetsfrekvensen. Höjningen av läropliktsåldern har gjort det tydligt att inte alla i åldersgruppen har tillräcklig förmåga att klara av en yrkesutbildning eller gymnasiet vid 16 års ålder. 

Med det nuvarande systemet kan man inte i tillräcklig utsträckning ta hänsyn till de studerande som åtminstone för tillfället inte har en realistisk möjlighet att slutföra en utbildning, till exempel på grund av sin psykiska funktionsförmåga. 

– Vi föreslår att ministerierna kallar samman representanter från utbildningen, välfärdsområdena och andra nödvändiga parter för att diskutera på vilket sätt man kunde kombinera utbildning och social- och hälsovårdstjänster för att stöda denna grupp studerande, säger Arenans ordförande Riikka-Maria Yli-Suomu. 

Orsakerna till stödbehoven är mycket varierande – det kan handla om inlärningssvårigheter, neuropsykiatriska utmaningar, problem med psykisk hälsa, missbruksproblem eller andra sjukdomar. För att kunna lösa dessa problem behövs ett tätt samarbete mellan skolorna och välfärdsområdena. 

Yli-Suomu frågar sig om man vid sidan av utbildningen som handleder för examensutbildning (HUX) kunde skapa en modell för rehabiliterande undervisning, som kombinerar rehabilitering med lämpliga delar av yrkesutbildningen och verkstadsverksamhet. 

Läroplikten har gjort stödbehoven mera synliga 

I och med utvidgningen av läroplikten måste alla ungdomar fortsätta sina studier. Som ett resultat av reformen har de studerandes olika behov av stöd blivit mer synliga inom yrkesutbildningen. 

Verkstäderna har också kunskap och erfarenhet av på vilka sätt man kan stöda studerande som har brister i studieförmågan eller livskompetensen. Det lönar sig att fundera på hur man i högre grad kan utnyttja verkstäder för att fullgöra läroplikten. 

Närmare upplysningar

• Riikka-Maria Yli-Suomu, ordförande för nätverket Arenan, direktör för Mellersta Nylands utbildningssamkommun Keuda, tfn 050 348 6544
• Essi Ratia, sakkunnig, Kommunförbundet, tfn 050 463 7695