Utkastet till områdesanvändningslag på remiss i november – det utlovas möjligheter och detaljstyrning
Arbetsgruppen för lagen om områdesanvändning, som utsetts av Miljöministeriet, slutförde sitt arbete 30.9.2024. Avsikten är att förslaget till ny områdesanvändningslag ska överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2025.
Utkastet till regeringsproposition genomgår nu politisk beredning i statsrådet och kan komma att ändras till vissa delar. Lagutkastet skickas på remiss i slutet av 2024. Kommunförbundet strävar efter att utkastet till utlåtande ska vara klart under första halvan av remisstiden, så att kommunerna kan utnyttja det i sin beredning.
Systemet för planering av områdesanvändningen förblir i stort sett oförändrat. De viktigaste förändringarna för kommunernas del är följande:
- möjlighet att avvika från landskapsplanen och generalplanen, om de är föråldrade
- möjlighet till en gemensam generalplan för kommunerna, som styr kommunernas egen generalplanläggning och som varje kommun kan godkänna med ett eget beslut
- möjlighet till gemensam behandling av detaljplaner och generalplaner
- initiativrätt för markägare och möjlighet att be kommunen om rätt att utarbeta ett planförslag
- ändringar inom informationsgivning, växelverkan och ändringssökande för att göra planprocessen smidigare
- skyldighet att samarbeta inom markanvändning, boende och trafik i de största stadsregionerna
Lagutkastet har under beredningen utvecklats i en positiv riktning för kommunerna. Flexibiliteten och möjligheterna till undantag i plansystemet ger större handlingsutrymme i kommunernas planläggning.
Lagutkastet innehåller dock också detaljerad reglering som på ett onödigt sätt minskar kommunens självstyrelse, begränsar kommunens möjligheter att sköta sina uppgifter och ökar kostnaderna. Detta gäller i synnerhet kravet på behandlingstid för markägares initiativrätt samt kravet på behandling av markägares initiativ och begäran om utarbetande av planförslag i kommunens kollegiala organ.
Enligt kommunallagen är kommunfullmäktige kommunens högsta beslutande organ, om inte kommunen bestämmer något annat i sin förvaltningsstadga. En reglering av kommunens beslutsfattande i en speciallag på mer detaljerad nivå än i kommunallagen begränsar kommunens självstyrelse, som baserar sig på representativt, politiskt beslutsfattande.
Varje gång kommunens kollegiala organ behandlar ett initiativ eller en begäran om planläggning som är av mindre betydelse för kommunen innebär det att förvaltningen belastas, kostnaderna ökar och beslutsfattandet fördröjs. Detta gäller i synnerhet stora städer där initiativen är många.
Den föreslagna tidsfristen på fyra månader tillsammans med det stora antalet initiativ kan leda till en situation där det inte finns tillräckligt med tid för att gå igenom initiativen grundligt. Om man inte vill frångå tidsfristen, bör den förlängas till sex månader. Detta skulle möjliggöra en högklassig behandling av initiativen.
Arbetet inom den arbetsgrupp som bereder lagen om samhällsutveckling och lagen om samhällsbyggande, som är nära knutna till lagen om områdesanvändning, pågår som bäst och avslutas i slutet av augusti 2025. Planen är att regeringens propositioner om dessa lagar ges under 2026.
Läs mer:
Projektet lag om områdesanvändning i statsrådets projektportal