Vad behöver man veta om ”MaaVa”?

I Miljöministeriets beredning av det riksomfattande datasystemet för den byggda miljön (Ryhti) börjar man i år samla information om byggande och planläggning i kommunerna och landskapsförbunden. Kommunerna har fått information och förändringsstöd och den pågående samtestningen ger förhoppningsvis ytterligare färdigheter för genomförandet. Samtidigt pågår också den kanske mindre uppmärksammade programmet MaaVa – Beredning av reformen av markförvaltningen vid lantmäteriverket, inom Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Detta är en kort översikt över det som sker i MaaVa och hur kommunerna kan delta i beredningen.

Lantmäteriverket håller på att förenhetliga informationen om fastigheter i överensstämmelse med nutida teknik. Målet är att Finland i framtiden har ett enhetligt och smidigt sätt att upprätthålla informationen om fastigheter. MaaVa är ett treårigt beredningsprojekt (2023–2025) inför den stora reformen. Under MaaVa är det meningen att ta fram en övergripande bild av helhetens beståndsdelar. Planeringen av den nya helheten och dess genomförande kräver ett ovanligt omfattande samarbete inom den offentliga sektorn och förståelse för kundernas behov. Informationen om markförvaltningen skapas ofta genom samarbete mellan flera aktörer och används mycket allmänt i samhället, vilket innebär att informationen också finns i flera aktörers egna system. Den nya markförvaltningshelheten beräknas vara i användning på 2030-talet. Under den pågående beredningen kommer man att ta ställning till bland annat frågor om sammanslagning av inskrivningsdelen och fastighetsregistret, hur kommunerna och Lantmäteriverket ordnar förrättningsverksamheten, huruvida systemet kommer att vara i realtid och i vilken grad registreringen kan automatiseras.

Ungefär 70 kommuner för ett eget fastighetsregister och ansvarar för förrättningsverksamheten. Dessa kommuner och Kommunförbundet har representanter i MaaVa-beredningen, i den externa styrgruppen, i arkitekturgruppen och i terminologiarbetet. För att projektet ska lyckas är ett förtroendefullt samarbete mellan Lantmäteriverket och kommunerna nödvändigt. Aktiviteten bland kommunerna som deltar har varit exemplarisk med tanke på de stora reformer som samtidigt sker i kommunernas informationshantering.

Kommunernas aktivitet var anmärkningsvärd också i MaaVa-enkäten, som genomfördes förra året, där man för att kartlägga nuläget ställde utförliga frågor om kommunernas praxis gällande upprätthållande och hantering av fastighetsinformation. Förra året inleddes med kommunernas medverkan också terminologiarbetet. En gemensam begreppsuppsättning som alla förstår är nödvändig för hela arbetet. Det nya systemet kommer också att kräva ny lagstiftning. I MaaVa-beredningen har man förberett sig genom att utreda den nuvarande lagstiftningen om förvaltningen av fastighets- och inskrivningsdelen. Också denna utredning har kommunerna som för fastighetsregister gått igenom och arbetet fortsätter ännu i år. Efter det kan MaaVa-beredningen gå in i sista fasen det vill säga en beskrivning av målsättningen.

Det nuvarande fastighetsdatasystemet är ett fungerande gemensamt system för självständiga myndigheter, alltså kommunerna och Lantmäteriverket. Med utvecklad teknik är det dock möjligt att skapa ett smidigare, lättare och mer tillförlitligt system. Säkerställandet av fungerande processer är viktigt och kommunerna kunde se beredningsarbetet som en möjlighet och tiden man offrat på projektet som en investering. Målet bör vara att all information som hänför sig till fastigheter och landområden införs i fungerande och kompatibla system och att kommunernas förrättningsverksamhet integreras i kommunens informationshantering om den byggda miljön. Kommunernas kunnande och synpunkter är viktiga i det här skedet så att reformen genomförs utan att skada befintliga fungerande system och till en rimlig kostnad. 

Läs mera: Reformen av markförvaltningen,  Lantmäteriverket