Vi söker lösningar för att motverka skolsegregation

Vi ordnade 19–20.11 tillsammans med Undervisnings- och kulturministeriet, Miljöministeriet och Helsingfors stad ett seminarium om skolsegregation och hur den kan lösas.

Kunskapsskillnaderna mellan grundskolorna och mellan enskilda elever växer i Finland. Skillnaderna mellan skolorna är störst i huvudstadsregionen men även i andra delar av landet syns skillnader. Diskussionen under seminariet fokuserade främst på problemen i de stora städerna. Skolsegregationen utmanar principen om likabehandling. Har alla samma möjligheter att lära sig om skolsegregationen fortsätter att öka? Utanför tillväxtcentren handlar det i stället om jämlik tillgång till utbildning, säger förbundets sakkunniga Mari Sjöström.

Professor Sonja Kosunen från Östra Finlands universitet säger att ojämlikheten märks på fyra sätt i utbildningen: Segregationen mellan områden beskriver hur bättre och sämre lottade grupper söker sig till olika områden. Skolsegregationen handlar om att skolorna utvecklas olika socioekonomiskt och/eller i fråga om inlärningsresultat. Intern segregation i skolan betyder att undervisningsgrupperna inom skolan glider isär. Segregation bland lärarna handlar om att lärarna föredrar vissa områden.

Skolsegregationen går hand i hand med allt större skillnader mellan områdena. Enligt Timo Kauppinen, ledande forskare vid THL, börjar Helsingforsregionen vara ett starkt segregerat område.

Forskardoktor Heidi Huilla från Östra Finlands universitet, säger att de ungas liv segregeras inte bara i skolan, utan också i fråga om bostadsområde, fritidsintressen och framtidsförhoppningar. Professor Tiit Tammaru, från Tartu universitet, talade om en ond cirkel, där segregationen i skolan, på arbetsmarknaden och i bostadsområdena göder varandra.

Irmeli Myllymäki, utvecklingschef vid Kommunförbundet, öppnade seminariet med en viktig observation: skolan når alla barn fem dagar i veckan. Forskningsprofessor Heidi Huilla fortsatte tankegången med: ”Skolan förankrar barnen och de unga i ett område och en social gemenskap. Många har ingen annan kontakt med samhället än skolan.” Skolan och lärarna innehar alltså en viktig roll i arbetet mot segregationen.

”Segregationen berör inte bara enskilda bostadsområden och skolor, utan det betyder att separata bubblor bildas i hela kommunen och i hela samhället. Segregationen påverkar demokratins förutsättningar. Det är svårt att föreställa sig en viktigare plats för motarbetandet av segregationen än skolan”, sade undervisningsminister Anders Adlercreutz i sitt anförande.

I bakgrunden finns politiska beslut och ojämlikhet i valfriheten

Under seminariet fick vi förstummande och varnande exempel från Sverige, där skolsegregationen pågått längre än i Finland. Ulrika Pudas, sakkunnig vid Sveriges Kommuner och Regioner, nämnde två faktorer bakom segregationen: i Sverige får föräldrarna fritt välja skola för sina barn och svenska staten har i tiderna dragit sig tillbaka från aktiv bostadspolitik.

Familjer som har det bättre ställt spelar en avgörande roll i segregationens framskridande. THL:s Timo Kauppinen säger att det i Helsingfors i synnerhet är familjer med finländsk bakgrund och goda inkomster som beaktar elevupptagningsområdena när de väljer bostadsort. Man skyr liksom vissa skolor och vissa områden. Den etniska segregationen stärks också av hur personer med finländsk bakgrund väljer bostadsort.

Det går inte att tala om skolsegregationen utan att nämna invandringen. Ulrika Pudas betonar dock att segregationen inte enbart handlar om etnicitet utan framför allt om socioekonomisk ställning och segregerade bostadsområden. Elina Kuosmanen, rektor vid Lehtikuusen koulu i Vanda, sade i paneldebatten att det bland invandrarna finns många högt utbildade personer som blivit tvungna att starta om från noll i Finland.

Harri Rinta-aho, direktör för sektorn för fostran och lärande i Esbo, sade att mer än 30 procent av barnen i grundskolan i Esbo har ett främmande språk som modersmål och att över hälften av de inrikes födda med främmande modersmål har brister i läskunnigheten. Det behövs mycket större satsningar på undervisningen i finska.

Professor Sonja Kosunen talade om att segregation också förekommer inom skolan. I skolor med intensifierad undervisning eller undervisning i A2-språk förekommer det att eleverna i dessa klasser har det bättre ställt än eleverna i skolans övriga klasser. Harri Rinta-aho berättade att i Esbo har nästan en fjärdedel av högstadieeleverna valt skola på grundval av intensifierad undervisning eller undervisning i främmande språk. ”Något förenklat kan man säga att denna fjärdedel som har lättast att lära sig fattas i de andra klasserna, som därmed blir mer utmanande.”

Lösningar finns redan och alternativen är flera

Intensifierad undervisning och mindre vanliga språk används också för att motverka segregation. Magnetskolor är attraktivt profilerade skolor som erbjuder intensifierad undervisning eller ett intressant språkurval i statistiskt sett missgynnade områden. Tanken är att locka elever från andra områden och på så sätt bredda elevantagningen. Man vet dock att utan mycket kraftfulla insatser från skolans sida kommer eleverna i de olika programmen inte att mötas särskilt ofta.

Lärarna innehar alltså en viktig roll i stärkandet av jämlikheten. En av de oroväckande faktorerna i skolsegregationen är att också lärarna segregeras. Det är svårare att få behöriga lärare till skolorna i områden med utmaningar. Otillräckliga resurser och arbetsförhållanden i skolor med utmaningar driver lärare att söka sig till ”lättare” skolor. Lehtikuusen koulu i Vanda lockar lärare bland annat med hjälp av pararbete.

Å andra sidan är skolorna i statistiskt sett missgynnade områden ofta mycket välfungerande och framstegsvänliga. Lärarna i dessa skolor är yrkeskunniga och låter sig inte skrämmas. Arbetsmetoderna har slipats på sätt som skolorna i de mer välbeställda områdena inte ens behövt tänka på.

För att förebygga skolsegregationen krävs det parallella åtgärder både på ett strukturellt plan och på individnivå. Professor Sonja Kosunen delade in lösningarna i motarbetandet av segregationen i två grupper: Man kan häva segregationen genom att åtgärda själva grunden till den med social- och bostadspolitiska medel. Man kan lindra konsekvenserna av segregationen till exempel genom att satsa särskilt på skolorna i områden med utmaningar.

Timo Kauppinen vid THL sade att det inte räcker med projekt i enskilda områden med utmaningar. Vi behöver utveckla regionerna mer helhetsinriktat.

Fördelning av resurser enligt behov betonas i flera anföranden. Denna regeringsperiod fick skolorna och daghemmen faktiskt bestående finansiering för jämlikhetsunderstödet för att kunna anställa mer personal.

Läs också de senaste blogginläggen:

Vad är skolsegregation och vad beror den på?

Vi söker tillsammans lösningar för att motverka skolsegregation