Innovativa erfarenheter i kommunernas hållbarhetsarbete

Kommunförbundet och det landsbygdspolitiska KERÄ-nätverket organiserade ett webbinarium 5.2.2025 för att presentera kommuners hållbarhetsinitiativ. Webbinariet gick ut på att utbyta erfarenheter kring två teman inom hållbarhetsarbetet: uppföljning och dokumentering samt delaktigt hållbarhetsarbete inom bildningssektorn.

Du hittar materialet från webbinariet på driven.

Klimatvakten – resultatinriktat uppföljningsverktyg ger mervärde i Kimitoön

Klimatvakten är ett dynamiskt webbverktyg för planering och uppföljning. Kimitoöns kommun tog i bruk Klimatvakten i april 2024. Enligt Catrin Ilmoni, klimatkoordinator i Kimitoön, ville kommunen utveckla sitt klimatarbete och verktyget sågs som en möjlighet att bidra till ett mer resultatinriktat arbete samt att synliggöra och följa upp arbetet.

När processen startade var tjänstemän och beslutsfattare den främsta målgruppen. Det ordnades fortbildningstillfällen i klimatarbete och ledning av klimatarbete. I början krävde verktyget ganska mycket personresurser, för det var viktigt att ha någon som höll i trådarna. Efter att verktyget nu har tagits i bruk ser Catrin Ilmoni många möjligheter att använda det:

- Det fungerar som mall för intern planering, där det är enkelt att lägga till nya åtgärder och projekt. Verktyget är mycket praktiskt: man kan till exempel skapa uppgiftslistor med datum. Där finns också mätare och indikatorer, och vi har använt oss av egna mätare, samt bland annat dem som finns i Hinku-verksamheten. Vår kommunikatör kan också lätt hitta information där och lyfta fram det intressanta som är på gång. Verktyget har gett mycket mervärde, exempelvis i budgeteringen. Med Klimatvakten är det lättare att se resultat – det känns roligt när något går framåt!

Klimatvakten bidrar också med öppenhet. Med hjälp av verktyget kan kommuninvånarna tydligt se vad som är på gång. Så här säger Ilmoni:

- Sedan underlättar det ju samarbetet inom projekt, med andra projekt och också med föreningar. Aktiva föreningar kan följa upp kommunens arbete i frågor de är intresserade av, och de hittar snabbt statusen av en åtgärd, och vem som är kontaktpersonen.

Eleverna inspireras mångsidigt av hållbarhetsarbetet i Korsholm

I Korsholm har kommunen arbetat på många olika sätt för att engagera barn och unga i hållbarhetsarbetet. År 2020 ordnades workshoppar för kommunens alla sektorer för att skapa långsiktiga visioner för hållbarhetsarbetet i kommunen. Detta resulterade i två Hack the Climate-projekt för barn och unga från förskolan till gymnasiet. Som resultat av projekten skapades en lärstig för hållbar utveckling för alla årskurser i Korsholm. Utgående från läroplanen kopplas olika ämnesområden till lärstigen, som innehåller verktyg för både lärare och elever.

Ulrica Taylor, pedagogisk planerare i Korsholm, berättar att det i kommunen ansågs vara viktigt att arbeta för att dämpa barn och ungas klimatångest genom att skapa engagemang – och då bildades det klimatteam i skolorna:

- Klimatteamen fick i uppgift att fundera på hur man i kommunen skulle kunna investera i hållbarhet i skolorna. De hade då en budget på 8 000 euro. Det visade sig att många av förslagen var sådana som inte kostade mycket. Vi investerade bland annat i sopsorteringskärl, fruktträd, bärbuskar, örter och växter som främjar biologisk mångfald på skolorna. De föreslog också att vi skulle odla vilda blommor, där det är möjligt, och undvika att slå gräs.

Klimatteamen kom också med initiativ för kommunens klimatstrategi. Förslagen har resulterat bland annat i åtgärder med syfte att förlänga livscykeln för material och möbler i kommunen.

I Korsholm ordnades också en hackaton för att hitta lösningar på lokala hållbarhetsproblem. Den svenska organisationen Future minds hjälpte att skapa en modell för hur man kunde jobba med de lägre årskurserna. Olika årskurser jobbade med olika frågeställningar.

- 350 barn deltog i hacken. De skapade massor med svar på problemen, till exempel kring matsvinn, och hur hitta lösningar på det när det gäller skolmat, organiserade ett bytesrum, dit man kan ta kläder och prylar och byta med sina klasskompisar, föreläsningar och mycket annat. Sedan utsågs en vinnare som fick en summa pengar som skulle användas på ett hållbart sätt.

Hållbarhetsarbetet i Korsholm är mångsidigt! Skolorna har också aktivt deltagit i Hållbarhetsveckan. Kommunen kommer att starta fem skolträdgårdar, och tre av dem är redan i gång. Barnen lär sig att skörda och laga mat av det de odlat. Under sommaren har också föräldrar engagerats: de har tillsammans med barnen vattnat och tagit hand om trädgårdarna.

Klimatsporrarna: en verksamhetsmodell för barn och ungas delaktighet

Verksamhetsmodellen Klimatsporrarna har utvecklats av Valonia, expertorganisationen för hållbar utveckling för Egentliga Finlands kommuner. I Klimatsporrarna finns tre temastigar, där barn och unga bekantar sig med hållbarhetsarbetet: på skolan, hos kommunen och på de lokala företagen. Modellen är utvecklad tillsammans med lärare utifrån läroplanen och är lämplig för eleverna i årskurserna 4–9. Varje stig innehåller en lärarhandbok, uppgifter och annat material.

- I Klimatsporrarna lär man sig om vad hållbar utveckling innebär i den egna skolan och hur eleverna kan ta del i det arbetet. Man lär sig om kommunens beslutsfattande och arbetet med hållbar utveckling, eleverna bjuder in beslutsfattare och får föra dialog med dem. Och sedan så har vi företagens hållbarhetsarbete, där man bekantar sig med det hållbarhetsarbete som de lokala företagen gör. Målen är att möjliggöra elevers aktiva deltagande, stärka deras handlingsförmåga i kommunen och samtidigt öka medvetenheten om hållbar utveckling, berättar Miriam Sewón, projektspecialist från Valonia.

Modellen främjar demokrati och erbjuder ett färdigt verktyg för lärare för demokrati- och hållbarhetsundervisning. Målet är att eleverna får vara med och påverka innehållet så mycket som möjligt. Klimatsporrarna ger även beslutsfattarna möjlighet till dialog med de unga.

- Ungdomarna hade förberett frågor till oss, det var allt från naturen till återvinning. Samtidigt fick vi också presentera hur beslutsfattandet fungerar i en kommun, ge exempel på hur vi förbereder olika ärenden i nämnder och hur de sedan förverkligas. Efter besöket i skolan var vi vid ett annat tillfälle på en rundvandring med ungdomarna.

Där hade läraren förberett frågor som vi tillsammans diskuterade. Ungdomarna kom med många konkreta förslag på att göra omgivningen tryggare och trivsammare. Hållbarhet handlar ju om att använda den miljön man har på ett gott sätt, konstaterar Mi Adolfsson, förtroendevald på Pargas stad.

- Som beslutsfattare tycker jag att det var jättegivande att vi fick hjälpa ungdomarna att delta i samhällspåverkan. Det är också ett mycket mer givande medium att gå på en rundvandring eller hälsa på i skolan och diskutera de här sakerna än att sitta i ett mötesrum, säger Adolfsson.

Hållbarhetsforumet ordnades i samarbete med Kommunförbundet och Landsbygdspolitiska KERÄ-nätverket För hållbara landsbygder och en rättvis omställning 2024–2027. KERÄ-nätverket fokuserar på aktuella hållbarhetsfrågor nationellt, regionalt och lokalt. Nätverksprojektet genomförs i samarbete med Svenska lantbrukssällskapens förbund, Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och Maaseudun sivistysliitto.

Text: Tiina Saaresranta, Åbo Akademi