Nätverket Arenan för yrkesutbildning betonade betydelsen av yrkesutbildningen för undervisningsminister Adlercreutz

Nätverket Arenan för yrkesutbildning och Kommunförbundets sakkunniga inom yrkesutbildning träffade undervisningsminister Anders Adlercreutz onsdagen den 5 mars 2025. Centrala teman i diskussionen var redan genomförda nedskärningar och hot om nedskärningar riktade mot yrkesutbildningen, studerandes välbefinnande och studiefärdigheter, höjning av utbildningsnivån och utveckling av examensstrukturen. Yrkesutbildningen håller på att förändras när verksamhetsstyrningen, finansieringsmodellen och stödet för lärande förnyas, framhöll representanterna för yrkesutbildningen. Överföringen av arbets- och näringstjänsterna från staten till kommunerna i början av året lyfter i allt högre grad fram betydelsen av yrkesutbildningen och dess verksamhet för sysselsättningen. Finansieringen för 2025 skars ned med 120 miljoner euro och risken är att det vid vårens ramförhandlingar i allt högre grad riktas anpassningsåtgärder inom statsfinanserna till finansieringen av yrkesutbildningen.

– Yrkesutbildningen förändras när verksamhetsstyrningen, finansieringen och stödet för lärandet förnyas. Bra så. En nära växelverkan och kompanjonskap mellan yrkesutbildningen och näringslivet är grunden för att behovet och utbudet av arbetskraftens kompetens och kunnande möts. Utbildningsvägarna måste fortsätta utvecklas med tillräckliga ekonomiska resurser. Ytterligare nedskärningar får inte verkställas, säger direktör Max Gripenberg från Optima samkommun.

Höjningen av läropliktsåldern har visat att alla 16-åringar inte har tillräckliga studiefärdigheter för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen eller genomföra en gymnasieutbildning. Nätverket Arenan föreslår en modell för rehabiliterande undervisning som kombinerar tjänster inom välfärdsområdena, verkstadsverksamhet och yrkesutbildning. Den rehabiliterande undervisningen skulle vara ett tillägg med låg tröskel vid sidan av de tjänster som specialläroanstalter tillhandahåller.

Utöver antalet högskoleutbildade borde man också i större utsträckning diskutera utbildningsnivån. Genom att utbilda den arbetsföra befolkningen som enbart har

grundläggande utbildning, i synnerhet unga vuxna till andra stadiet, höjs utbildningsnivån och sysselsättningsmöjligheterna förbättras.

Målet i Finland är att antalet högskoleutbildade 25–34-åringar ska öka till hälften av åldersgruppen. Detta såg också Risto Murtos tillväxtarbetsgrupp som en tillväxtåtgärd. Nätverket Arenan betonar att det för att nå målet i allt högre grad behövs yrkesutbildning och att man ökar tillgången till högre utbildning samt identifierar de färdigheter som yrkesutbildningen ger. I synnerhet behöver man vidta åtgärder för att göra det möjligt för allt fler studerande med invandrarbakgrund, som för närvarande är cirka 15 procent, att söka sig till högskolor efter yrkesutbildningen.

– Närmare var femte 20–29-åring saknar examen efter den grundläggande utbildningen. Ur den offentliga ekonomins perspektiv är det viktigt att dessa personer uppnår tillräcklig kompetens för att hitta arbete på den öppna arbetsmarknaden. För att Finland ska uppnå tillväxt krävs sysselsättning för hela befolkningen i arbetsför ålder, säger Riikka-Maria Yli-Suomu, ordförande för nätverket Arenan för yrkesutbildning ich direktör för Mellersta Nylands utbildningssamkommun Keuda.

Nedan finns nätverket Arenans hela promemoria på finska och svenska.