Årsberättelse 2021: Mot nya hållbara kommuner och fungerande välfärdsområden

Trots den optimism som tidvis rådde blev 2021 det andra nästan hela coronaåret. Några evenemang, såsom Kommundirektörsdagarna, hann efter sommaren ordnas rent fysiskt på plats i Tavastehus innan samhället stängdes igen.

Den goda praxis som vi tillägnat oss under det första året var dock redan smidigare. Kommunernas hus var ganska tyst, men trots varierande begränsningar och stödbehov fortlöpte arbetet för kommunerna från hemkontoren. Efter organisationsreformen började våra nya sätt att arbeta redan bli etablerade i en fungerande vardag.

Distansarbetet har också fört med sig mycket gott som syns i samarbetet med våra ägarkommuner. Via webben har det varit lätt att ordna gemensamma evenemang runt om i landet och erbjuda hjälp från Hangö till Utsjoki. Därför fortsätter vi det flexibla hybridarbetet också efter att pandemin har mattats av.

Förberedelserna inför kommunalvalet skedde i ett osäkert läge. Till slut beslutade man undantagsvis att skjuta upp valet och det hölls i juni 2021. Den lagstiftning om välfärdsområden som då var på slutrakan återspeglade sig starkt i diskussionerna kring kommunalvalet.

Ett annat diskussionsämne inför valet var det faktum att trakasserier och hot mot kandidaterna blivit allt vanligare. Det finns skäl att framöver ta upp detta till seriös diskussion i kommunerna och partierna. Som ett resultat av den lama valkampanjen sjönk valdeltagandet till ett historiskt lågvattenmärke på endast 55,1 procent.

I kommunalvalet var andelen kvinnor som valdes till fullmäktige den högsta någonsin, för första gången över 40 procent. Det skulle behövas fler unga i fullmäktigeförsamlingarna: andelen ledamöter under 30 år sjönk ytterligare, och är nu 5,6 procent. Denna utveckling är definitivt inte önskvärd.

Social- och hälsovårdsreformen, som pågått i årtionden, roddes i land när lagstiftningen om välfärdsområdena trädde i kraft i juli. Regeringen drev på reformen utan att nämnvärt lyssna på kritiken, och många problem måste därför lösas under genomförandefasen.

Beslutsfattarna för de nya välfärdsområdena valdes genast i början av 2022, och social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets tjänster överförs från kommunerna till välfärdsområdena vid ingången av 2023. Detta är en enorm förändring för kommunerna, och därför erbjuder vi stöd i vårdreformen för våra medlemmar och avtalspartner samt för välfärdsområdena.

På Kommunförbundet utför vi aktivt framtidsarbete tillsammans med kommunerna för att bygga ekologiskt, socialt, ekonomiskt och teknologiskt hållbara kommuner. Dessa framtidens kommuner skapar en bra vardag där man tar hänsyn till kommuninvånarna både i den fysiska och den digitala miljön. Kommunen är en fostrare, beaktar olika invånargrupper jämlikt och engagerar invånarna aktivt, tryggar en hållbar livsmiljö samt utvecklar företagens verksamhetsmöjligheter och sysselsättningen.

Vi har också haft ett nära samarbete med Finansministeriet kring framtidens kommunpolitik. Slutrapporten publicerades i februari 2022.

Åren 2020 och 2021 har den kommunala ekonomin nationellt sett varit i bättre skick än under några år tidigare. Vid sidan av den ekonomiska återhämtningen har rätt riktade och tillräckliga coronastöd varit till stor hjälp för kommunerna. Skillnaderna mellan kommunerna är emellertid stora. Den ekonomiskt svagaste ställningen innehas av många små eller medelstora kommuner med cirka 10 000–80 000 invånare.

Vi står dock inför stora utmaningar: utsikterna för den kommunala ekonomin kommer inte att fortsätta vara lika starka under de kommande åren. Rysslands anfallskrig mot Ukraina skakar om hela världsekonomin, och konsekvenserna sträcker sig också till kommunerna i Finland. Därtill ändrar social- och hälsovårdsreformen kommunernas intäkter och utgifter radikalt.

Ett stort, varmt tack till alla vid Kommunförbundet – personalen, styrelsen och förbundsdelegationen – för ett gott arbete under ett händelserikt och exceptionellt år. Ett stort tack också till kommunerna, våra kunder och våra samarbetspartner.

År 2022 står vi som kommunernas partner och intressebevakare åter inför nya utmaningar. De gångna två åren har berett både oss och kommunerna på flexibilitet, kreativitet och förmåga att klara oss mitt bland många slags problem. Förhoppningsvis kommer världsläget att stabiliseras under året. År 2022 är i vilket fall som helst återigen ett stort år av förändringar för kommunerna. Vi finns här för er!

Minna Karhunen

Verkställande direktör

Läs vår årsberättelse (pdf)

Årets höjdpunkter

Öppna alla

Överföringen av organiseringsansvaret för sysselsättningstjänster framskred enligt Kommunförbundets förslag

Överföringen av organiseringsansvaret för sysselsättningstjänster till kommunerna var ett av de största intressebevakningstemana 2021. När kommunerna får ansvar för arbets- och näringstjänsterna främjas efterfrågan på och utbudet av arbete på ett bättre och mångsidigare sätt än för närvarande.

Utgående från den sysselsättningsmodell som Kommunförbundet skapat tillsammans med kommunerna år 2020, har vi påverkat den pågående lagstiftningsberedningen där villkoren för organiseringsansvaret och kommunernas finansieringsansvar har blivit centrala frågor ur kommunernas synvinkel.

Representanter för såväl Kommunförbundet som kommunerna har deltagit i de olika beredningsgrupperna för reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024. Dessutom har Kommunförbundet fört en intensiv dialog med lagberedarna, träffat ministern i anslutning till frågan, utarbetat flera promemorior om centrala intressebevakningsteman och aktivt informerat kommunerna om hur beredningen framskrider. Hela kommunsektorn har varit starkt involverad i beredningen via olika kommuntypsnätverk.

Erfarenheter från kommunala sysselsättningsförsök och god praxis som utvecklats i samband med dem har också använts vid beredningen av reformen. Nya arbetsformer och verksamhetsmodeller som pilottestats inom kommunförsöken kan utnyttjas då ansvaret överförs permanent till kommunerna.

Mot välfärdsområden med stöd av Kommunförbundet

Under våren 2021 inriktades det påverkans- och intressebevakningsarbete som gällde social- och hälsovårdsreformen som helhet på innehållet i de lagar som hänför sig till välfärdsområdesreformen, innan riksdagen godkände lagarna i juni. Under höstsäsongen koncentrerade sig Kommunförbundet på beredningen av förändringsstödet till kommunerna och de temporära beredningsorganen för välfärdsområdena samt på genomförandet av det första skedet. De frågor och stödbehov som kom från såväl kommunsektorn som sakkunnignätverken ökade och konkretiserades mot slutet av året och styrde därmed innehållet i förändringsstödet. Vid sidan av förändringsstödsprojektet kartlades kontaktytorna mellan välfärdsområdena och kommunerna samt eventuella nya samarbetsstrukturer och samarbetsnätverk.

Vårdreformen och ICT-tjänster

Fungerande ICT-tjänster har en avgörande roll när välfärdsområdena inleder sin verksamhet i början av 2023. Sekretariatet för forumet AKUSTI, som koordineras av Kommunförbundet, samarbetade aktivt med olika aktörer inom sektorn, såsom Apotti, Aster och UNA, och utarbetade bland annat en utredning om behandlingen av patient- och klientuppgifter.

Utredningen inledde ett nära samarbete mellan Kommunförbundet och FPA i syfte att lösa utmaningarna i det multiprofessionella arbetet med tanke på kunduppgifterna och att påverka den totalreform av lagstiftningen om informationshantering inom social- och hälsovården som beretts av Social- och hälsovårdsministeriet.

Vårdreformen samt egendoms- och fastighetsfrågor

Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet påverkar på många sätt kommunernas egendom samt principerna för användning, besittning och ägande av fastigheter. Den nya situationen kräver strukturering och bedömning av alternativen.

Kommunförbundet inledde våren 2021 ett förändringsstödsprojekt med fokus på hanteringen av fastighetstillgångarna inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Projektet genomfördes i samarbete med kommunerna och en utomstående konsult anlitades också. Under året ordnades flera interaktiva seminarier där man behandlade särskilda frågor gällande ovan nämnda lokaler.

Vi tog fram aktuell information till kommunerna om konsekvenserna av lagstiftningen om egendomsarrangemang i social- och hälsovårdsreformen samt praktiska tillämpningsanvisningar för kommunernas egen verksamhet. I anvisningarna beskrevs de ändringar som vårdreformen medför i principerna för kommunernas fastighetsförvaltning och därtill presenterades verksamhetsmodeller och anvisningar för kommunerna om hur de kan hantera förändringarna och förbereda sig för dem.

Syftet med anvisningarna är att stödja kommunernas strategiska beslutsfattande genom att erbjuda modeller och granskningsmetoder med hjälp av vilka de kan gestalta olika behov och framtida alternativ i fråga om fastigheterna inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet.

Förändringsstödsprojektet som fokuserade på hanteringen av fastighetsfrågor inom social- och hälsovården samt räddningsväsendet fick en hel del positiv respons från kommunerna. Vi kommer att ordna nya evenemang också i fortsättningen.

Vårdreformen och kontaktytor

Kommunerna och de framtida välfärdsområdena har gemensamma invånare och kunder, och många tjänster överlappar varandra. Man talar om kontaktytor mellan tjänsterna. Inom välfärds- och bildningstjänsterna finns det många kontaktytor gentemot välfärdsområdena. Kommunförbundets beredning av kontaktytorna pågick redan innan riksdagen i juni antog lagpaketet för vårdreformen.

Sakkunniga vid Kommunförbundet deltog aktivt i arbetet kring kontaktytor, förändringsstödet till kommunerna och välfärdsområdena samt ministeriernas nationella beredning. Likaså fördes synpunkter och budskap från kommunerna vidare till den riksomfattande beredningen.

I och med att lagpaketet för vårdreformen antogs, lyftes främjandet av hälsa och välfärd särskilt fram i Kommunförbundets arbete med kontaktytorna. Kommunförbundet har aktivt deltagit i bland annat Folkhälsodelegationens och En frisk kommun-nätverkets arbete. Under året ordnades flera evenemang kring främjande av välfärd som sammanförde kommunerna.

Utformningen av programmet Nya hållbara kommuner inleddes

I programmet Nya hållbara kommuner på 2030-talet utformade företrädare för kommunerna, kommunnätverken och sakkunniga inom Kommunförbundet tillsammans framtidsvisioner i ett längre perspektiv.

För framtidens kommuner såg man inte bara en enhetlig vision, utan olika kommuner eftersträvar mycket olika visioner för framtiden.

I synnerhet förhållandet och växelverkan mellan kommunerna och staten samt de stora förändringar och fenomen som leder till att det inte finns tillräckligt med tid för att utveckla verksamheten visade sig vara framtidsutmaningar för kommunerna.

Kommunerna såg dock en framtida styrka i en plattare organisation och en växande möjlighet till lokala lösningar. Kommunerna sågs allt mer stå för kommuninvånarnas vardag. I intressebevakningssyfte bereddes under hösten dessutom synpunkter för en utveckling av statens kommunpolitik, statens styrning samt växelverkan mellan kommunerna och staten.

Kommunalvalskampanjen: Kommunen skapar grunden

Kommunförbundet genomförde inför kommunalvalet en kampanj riktad till allmänheten. Kampanjen indelades enligt fem huvudteman i fem delar.

Delaktighet och demokrati
Miljö, klimat och hållbarhet
Livskraft och sysselsättning
Ungdomar och barn
Kommunala tjänster (+ tack för att du röstar)

I finslipandet av Kampanjen och dess delar utnyttjades hela Kommunförbundets breda kunnande. Kampanjen lanserades under Kommunmarknaden 9.9.2020 med en kampanjvideo. Dessutom gjordes tvåreklamvideor för kampanjen. Videorna sändes på Yles kanaler under förhandsröstningen.

Vi satsade på innehåll i sociala medier och visuellt material på finska och svenska till alla kommuners förfogande. Vår kommunalvalskampanj intog också chattapplikationen Jodel för en dag.

Under vintern och våren träffade vi partisekreterarna för att tala om valet. Kommunförbundet och partisekreterarna vädjade tillsammans om valfred.

Kommunförbundet samarbetade också med Finlands Ungdomssamarbete Allians. Målet var att öka valdeltagandet bland de unga och informera kommunalvalskandidaterna och de invalda om ungdomsarbetets betydelse och de ungas välmående i kommunerna.

Barnens val 2021: Nu ska det röstas!

I samband med kommunalvalet satsades också på demokratifostran för barn genom det riksomfattande Barnens val. Kommunförbundet, Finlands Juniorhandelskamrar rf och Björneborgs stad koordinerade Barnens val. Det totala antalet röster i Barnens val var 9378. Otto Octopus vann valet med 2003 röster.

På grund av undantagsförhållandena till följd av coronaviruset ordnades Barnens val både på traditionellt sätt och för första gången också digitalt. Valet genomförs på finska, svenska, engelska och nordsamiska.

Som en del av Barnens val 2021 genomförde Kommunförbundet en riksomfattande undersökning bland alla elever i årskurs 2. Över 4 000 elever svarade på förfrågan. Eleverna fick svara på frågor som rör deras vardag. Dessutom fick eleverna skriva brev till sina kommundirektörer. I breven fick de själva berätta vad de vill påverka i sin kommun.

Val- och demokratiarbetet stöds av en riklig informationsproduktion

Under årets lopp producerades en stor mängd information och statistiska data om kommunalval och sådant som stöder förberedelserna inför valet samt bakgrundsmaterial för kommunerna, kandidaterna, väljarna och massmedierna. Särskilt värdefull information ger de omfattande invånar- och beslutsfattarenkäterna från 2020, inom Kommunförbundets forskningsprogram Förändringarnas KommunFinland 2025, som erbjuder tidsseriedata över en lång period.

Utmaningarna på grund av covid-läget och konsekvenserna för valarrangemangen kartlades genom en kommunenkät. Kommunförbundet publicerade meddelanden, nyheter och visualiseringar av analyserna. De delades också i sociala medier, vid presskonferenser och på bred front ut i kommunerna.

I slutet av året inleddes informationsproduktionen inför välfärdsområdesvalet 2022. Först i tur var analysen av kandidaterna.

Tjänsten Kommunpolitikern öppnades för att stöda nya förtroendevalda

Kommunförbundet och FCG lanserade år 2021 den webbaserade inlärningsmiljön Kommunpolitikern för kommunernas förtroendevalda. Målet är att erbjuda de förtroendevalda information och verktyg samlat på en plattform. Samtidigt är tjänsten ett pilotprojekt för aktuell elektronisk information och uppdaterad service som Kommunförbundets koncern erbjuder.

I inlärningsmiljön Kommunpolitikern finns avgiftsfritt tillgängligt material och sådant utbildningsinnehåll som FCG producerat och som kommunen kan beställa nyttjanderätt till för sina förtroendevalda. I slutet av 2021 hade Kommunpolitikern över 350 inlägg på sex tematiska kanaler.

Materialet finns till de förtroendevaldas förfogande hela fullmäktigeperioden. Plattformen är ett diskussionsforum och det går att dela aktuell information direkt till de förtroendevalda.

Inflytelserik verksamhet, välmående personal

I slutet av 2021 genomförde Kommunförbundet tillsammans med Owal Group Oy en utvärdering av verksamhetens och strategins verkningsfullhet. I utvärderingen utreddes om Kommunförbundet gör rätt saker, om vi gör saker på rätt sätt och om vi skapar värde för våra kunder och samhället.

Enligt resultaten gör en kombination av sektorkännedom och prognostisering av kommunernas behov förbundets verksamhet verkningsfull. Den nya strategin från år 2020 bedömdes till merparten motsvara kommunernas behov väl och skapa goda förutsättningar för att stödja kommunerna i samhällsförändringarna. Det tillfrågade ansåg att Kommunförbundet i synnerhet under de senaste åren oftare än tidigare har tagit en roll som aktiv utvecklare vid sidan av den traditionella intressebevakarrollen.

Framför allt det praktiska sakkunnigarbetet ses som vår styrka. Vi är bra på att samordna och utnyttja partnerskap och nätverk. Särskilt de nätverk som byggts upp enligt kommuntyp ansågs vara nyttiga. Vår kundorientering och växelverkan har utvecklats mycket under de senaste åren och upplevs till merparten vara på en hög nivå.

Kommunerna anser att rådgivningstjänsten är den mest verkningsfulla tjänsten. Våra tjänster motsvarar i huvudsak behoven.

Som ett resultat av utvärderingsarbetet föreslogs flera åtgärder för en mer verkningsfull verksamhet. De tas som utgångspunkt i det strategiarbete som inleds i början av 2022.

Som våra viktigaste teman sågs definitionen av framtidens kommun, digitaliseringen, tillgången på arbetskraft, kommundemokrati och en hållbar kommunal ekonomi.

Kommunförbundets anställda är nöjdare med sitt arbete än finländarna i genomsnitt

I början av 2021 fick Kommunförbundet en ny organisationsstruktur. Målet för omorganiseringen var att förtydliga och förenhetliga Kommunförbundets organisation och ledning, använda resurserna på ett mer flexibelt sätt samt stärka kund- och nätverksarbetet, så att vi ännu bättre än tidigare kan möta behoven i kommunerna, som utvecklas åt olika håll.

Personalenkäten Parempi Työyhteisö (ParTy) ®, som genomfördes i slutet av 2021, visade att Kommunförbundets anställda är klart nöjdare med sitt arbete än finländarna i genomsnitt. Enligt enkäten värdesätter förbundets anställda i synnerhet ledningens agerande, utvecklingsaktiviteten och de närmaste chefernas arbete.

En mycket stor del av anställda som besvarade enkäten uppgav att de gärna skulle rekommendera sin arbetsgivare för en vän.

Kommunförbundet verkar i allt större utsträckning virtuellt. Efter det påtvingade distansarbetet under pandemin håller förbundet på att övergå till flexibelt hybridarbete, och ett nytt arbetssätt utvecklas tillsammans.